Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktionen
Sidan uppdaterades: 2019-01-21 15:24

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Katastrofer och starka överlevare i dagens ungdomslitteratur - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Katastrofer och starka överlevare i dagens ungdomslitteratur

Nyhet: 2016-09-20

Översvämningar, pest, torka och terror. Mitt i alltihop står ungdomarna starka och klarar sig själva, utan vuxna. Så ser mycket ungdomslitteratur ut just nu, visar ny forskning av Ann Boglind och Anna Nordenstam vid Göteborgs universitet.

Deras nya bok Från fabler till manga 2 är en litteraturhistorisk översikt över ungdomsböcker, en kartläggning av genrer, teman och tendenser från 50-talet fram till i dag.

Ett påtagligt mörker

Just nu präglas ungdomsböckerna av ett påtagligt mörker, ett vanligt motiv är till exempel sjukdom och död. Genren kallas ibland för ”sick lit” och handlar ofta om en ung person som har en svår sjukdom och får veta att slutet är nära. Han eller hon bestämmer sig då för att göra vissa saker före sin död.

– De skriver listor på vad som ska hinnas med: det kan handla om att resa någonstans, ta körkort eller – det allra vanligaste – genomföra sexdebuten innan de dör. Det lyckas ungdomarna göra och sedan dör de, säger Anna Nordenstam.

Skruvade dystopier

En annan genre som har kommit starkt de senaste åren är dystopin. Det kan vara skruvade tv-spelsinfluerade historier med inslag av både realism och science fiction, eller skildringar av enorma katastrofer som översvämningar, torka, pest eller terror.

– Det är som att man har tagit dåliga utvecklingstendenser från nutiden, spetsat till dem och tänkt framåt. Värsta-scenarion, säger Ann Boglind.

– Ungdomar i dag lever i en värld som är ganska tung – klimatfrågan är till exempel starkt närvarande, och den speglar sig i de här dystopierna. Men det är inte bara mörker, det finns också en samhällskritik i det. Vad står klimatförändringarna för, vad är det vi gör med vår värld? Det finns en upproriskhet i huvudpersonerna, Katniss i Hunger games gör till exempel uppror mot det totalitära, säger Anna Nordenstam.

Ungdomarna ofta ensamma kvar

Även svenska författare har börjat skriva dystopier de senaste åren, exempelvis har Sofia Nordin kommit med en trilogi där världen har härjats av en farlig feber, och de enda överlevande är barn och unga. Där är ytterligare ett vanligt scenario i dagens böcker för unga: ungdomarna är ofta ensamma kvar i de här katastroftillstånden, de tvingas klara sig själva och hitta lösningar – och lyckas. Ungdomarna blir överlevare.

– Det är fina porträtt av de här ungdomarna, de är kloka och duktiga och klarar sig ofta utan de vuxna. Samma sak när böckerna innehåller sociala problem i hemmet, då är det ofta ungdomarna som är starka och de vuxna som inte sköter sig, säger Ann Boglind.

Vuxna läser allt mer ungdomslitteratur

En tendens i bokläsningen är att vuxna i dag läser allt mer litteratur som egentligen är skriven för ungdomar, exempelvis dystopin Hunger games av Suzanne Collins, eller Markus Zusaks Boktjuven, en historisk roman om andra världskriget.

– Det är väl ett tecken på att det finns komplexa och bra ungdomsböcker i dag. Kanske är det Peter Pan-syndromet – man drömmer sig bort till sin egen ungdom. Det kan handla om nostalgi, säger Ann Boglind.

En annan tendens är att bildromanen är på frammarsch. Här kombineras bild och text på ett nydanande vis, exempelvis i Hanna Gustavssons Iggy 4-ever, som var nominerad till Augustpriset 2015 i barn- och ungdomsbokskategorin.

Från högstadiet upp till unga vuxna

Från fabler till manga 2 – litteraturhistoriska och didaktiska perspektiv på ungdomslitteratur är en kombination av litteraturhistorisk översikt och en litteraturdidaktisk och metodisk bok. Boken kartlägger litteratur tänkt för högstadieåldern upp till unga vuxna, böcker som är skrivna på svenska eller översatta till svenska. Förra året kom Från fabler till manga 1 om böcker riktade till yngre barn.

Redan år 2010 kom boken Från fabler till manga. De två nya böckerna är utökade och uppdaterade utgåvor av den.

 

Mer information och kontakt:

Ann Boglind är lektor i svenskämnets didaktik vid Göteborgs universitet. Just nu är hon också huvudpedagog i ett projekt inom Läsrörelsen som omfattar 200 skolor i Sverige, initierat av David Lagercrantz.
ann.boglind@lir.gu.se
Tel: 0709-74 01 59

Anna Nordenstam är lektor och docent i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och professor i svenska med didaktisk inriktning vid Luleå tekniska universitet.
anna.nordenstam@lir.gu.se
Tel: 0708-34 92 48

 

Bilden på Anna Nordenstam och Ann Boglind är tagen av Thomas Melin.

AV:

Artikeln publicerades först på: lir.gu.se

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2019-01-21
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?