Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktionen
Sidan uppdaterades: 2019-01-21 15:24

Tipsa en vän
Utskriftsversion

GU-forskare får världens första professur i fredligt motstånd - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

GU-forskare får världens första professur i fredligt motstånd

Nyhet: 2014-06-03

Stellan Vinthagen, lektor vid institutionen för globala studier, tillträder i juli världens första professur i ickevåld och civilt motstånd, belägen vid University of Massachusetts Amherst, USA.
- Det är första gången som min tid i fängelse betraktats som en merit i akademiska sammanhang, säger han.


Stellan Vinthagen disputerade 2005 med avhandlingen Ickevåldsaktion – En social praktik av motstånd och konstruktion, där han beskriver hur fredliga motståndsrörelser når framgång. Idag är han en av de drivande forskarna inom nätverket Resistance Studies Network, som har sin bas på institutionen för globala studier. Hans forskning omfattar bland annat frågor om ickevåldsmotstånd, konflikthantering och social förändring, och som ledare för forskningsprogrammet Motståndets globalisering, studerar han, tillsammans med flera andra forskare, hur motståndsgrupper arbetar för demokratisering i bland annat Kambodja, Palestina och Indien.
Som blivande professor i Massachusetts ser Stellan Vinthagen som sin viktigaste uppgift att utveckla kunskapen kring hur ickevåldsmotstånd kan stärkas som framgångsrik strategi mot förtryck. Donatorerna bakom professuren har valt att förbli anonyma, men har varit tydliga med att de vill att innehavaren av professuren utför sitt arbete i nära samarbete med rörelser och aktivister. Av det skälet är det bra att professuren är en så kallad tenure position, en professorsstol av den gamla sorten, från vilken man inte kan bli avsatt, resonerar Vinthagen.
- USA beter sig i många avseenden imperialistiskt och många av aktivistgrupperna riktar sin verksamhet mot just sitt eget land. Det är klart att ett sådant arbete kan vara kontroversiellt och därför är det bra med anställningstrygghet.
Ytterligare en en trygghetsfaktor ligger enligt Stellan Vinthagen i att han har ett tydligt stöd från sina framtida kollegor. Förutom ett intervjuförfarande, som omfattade samtal med närmare 50 personer, innehöll urvalsprocessen två provföreläsningar och slutligen en omröstning på institutionsnivå.
- Tillsättandet har ett större inslag av kollegialt inflytande där än i Sverige, men det betyder att institutionen står bakom mig, vilket känns bra!

Satt i fängelse under doktorandtiden

Stellan Vinthagens bakgrund skiljer sig från de flesta andra forskares. Under 1980 och -90-talen var han aktiv inom Plogbillsrörelsen och deltog i ett flertal fredliga ickevåldsaktioner mot bland annat Jas 39 Gripen och Bofors. Han har i flera omgångar suttit i fängelse för sitt motstånd, bland annat under arbetet med sin avhandling, då han under ett halvår avtjänade ett straff i Storbritannien för en avrustningsaktion mot kärnvapenbåten Trident.


Även som verksam forskare har Stellan Vinthagen fortsatt att delta i ickevåldsaktioner för avrustning. 2007 genomförde han tillsammans med 70 andra internationella forskare aktionen Academic Seminar Blockade, återigen mot kärnvapenubåten Trident (bilden ovan visas hur Vinthagen bärs bort från den fredlliga demonstrationen, foto:faslane365.org), 2012 fanns han med bland de 11 svenskar som greps av israeliska myndigheter på Ship to Gaza-fartyget Estelle.
Kombinationen av forskning och aktivism gör enligt Vinthagen att den kunskap han producerar blir avsevärt mer förankrad, uppdaterad och relevant.
- Kontakten med aktivister ger mig dels insikter om vilka problem som grupperna tampas med, dels möjlighet att få återkoppling på modeller och analyser från dem de berör. Det betyder inte att aktivisterna per automatik har rätt i allt de säger, men jag tvingas reflektera över och finslipa mina argument, säger han.
Men trots att Vinthagens anknytning till sina forskningsobjekt är stark, ser han kritik av desamma som sitt viktigaste bidrag som forskare.
- Jag är inte intresserad av att vara någons okritiska megafon. Det är genom att peka på svagheter och problem i de rörelser jag sympatiserar med som jag kan jag skapa möjligheter till utveckling.
Kanske är det också därför som det starkaste motståndet mot Stellans Vinthagens dubbla identitet som forskare och aktivist inte har kommit från akademin.
- När jag kom till akademin trodde jag att jag skulle uppfattas som kontroversiell. Istället är det från aktivistmöten som jag har blivit bokstavligen utslängd, berättar han.

Ickevåldsforskningen växer sig starkare

Forskningen om ickevåld och civilt motstånd har sina rötter i 1970-talet. Men istället för att bli en egen disciplin eller uppgå i exempelvis freds- och konfliktforskning har fältet fortsatt att existera på tvären, över ämnesgränserna. Att det under senare tid vuxit sig allt starkare noterar Stellan Vinthagen inte minst på internationella forskningskonferenser där antalet presentationer inom ämnet blir allt fler. Ytterligare en bekräftelse på kunskapsområdets växande legitimitet kom i fjol, då en boken Why Civil Resistance Works, om civilt motstånd vann statsvetenskapens pris i USA. Mot bakgrund av en genomgång av drygt 100 års konflikter visar en ickevåldsforskare och en tidigare terrorismforskare att det är dubbelt så effektivt att använda ickevåldsliga metoder i kampen för självständighet jämfört med att använda våld.
Även i praktiken vinner fredliga motståndsstrategier mark världen över, menar Stellan Vinthagen. I såväl Zimbabwe som Västsahara och Palestina verkar grupper för rättvisa och frihet genom ickevåldsliga protester. Men, resonerar Vinthagen, det finns konflikthärdar där en sådan strategi har väldigt små chanser att lyckas.
- Inbördeskriget i Syrien, till exempel, är en stor utmaning eftersom konflikten kompliceras av många små stridande grupper som inte är intresserade av legitimitet eller har behov av att upprätthålla en fungerande ekonomi eller administration. Existerande ickevåldsforskning och mobiliseringar har i hög grad vilat på idén att undandra den legitimitet och det samarbete och lydnad – ekonomiskt, politiskt, socialt – som staten är beroende av. Men i de fall förtryck och våld utövas av icke-statliga terrorgrupper vet vi mindre vad som fungerar, säger Stellan Vinthagen.
Även utvecklingen mot en mer högteknologisk krigsföring gör det svårare att nå framgång genom civilt ickevåldsmotstånd, eftersom metoden bygger på att skapa sociala relationer till motparten. Men det finns vägar att nå fram även här, menar Vinthagen och nämner som exempel hur ickevåldsaktivister gjort bilder på barn som de lagt på marken där drönarattacker kan väntas ske. Han menar också att eftersom de högteknologiska krigen bland annat förs av administratörer så måste den ickevåldskampen flyttas till de städer och arbetsplatser där dessa människor befinner sig.

Vill skapa bryggor mellan discipliner

Stellan Vinthagen tillträder professuren under sommaren men kommer vara kvar på deltid vid Göteborgs universitet och Högskolan Väst. Han hoppas att han i sin nya roll ska kunna bidra till att stärka ickevåldsrörelsen genom att fortsätta att skapa bryggor dels mellan forskare från olika traditioner och discipliner, dels mellan aktivistiskt orienterade akademiker och akademiskt intresserade aktivister.
- Målsättningen är, på samma sätt som inom demokratiforskning, normativ. De handlar inte om att bedriva propaganda utan om att identifiera vari svårigheterna består för att stärka den fredliga befrielsekampen världen över.

Läs mer om Stellan Vinthagen på University of Massachusetts Amhersts webbplats och i tidningen Metro.

Lyssna på en intervju med Stellan Vinthagen i Sveriges Radio P4 samt  Sveriges Radio P3.

AV:

Artikeln publicerades först på: globalstudies.gu.se

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2019-01-21
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://www.gu.se/omuniversitetet/aktuellt/nyheter/detalj//gu-forskare-far-varldens-forsta-professur-i-fredligt-motstand.cid1222287
Utskriftsdatum: 2019-09-19