Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktionen
Sidan uppdaterades: 2019-09-27 09:57

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Forskningsuppdrag i Otto Nordenskjölds fotspår - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Forskningsuppdrag i Otto Nordenskjölds fotspår

Nyhet: 2019-11-06

I början av 1900-talet ledde forskaren Otto Nordenskjöld den första svenska expeditionen till Antarktis, för att undersöka och kartera denna okända del av världen. Kvar från resan finns bland annat en forskningsstation och flera små stenhus. I december åker Gunnar Almevik, forskare på institutionen för kulturvård, dit för att säkerställa att kulturarvet på jordens sydligaste del får finnas kvar.

– Jag ska göra en byggnadsdokumentation av området, analysera skador och risker och ta fram en åtgärdsplan för bevarande. Hotbilden är överhängande i och med att glaciärer och permafrost smälter. Det börjar det bli bråttom, säger Gunnar Almevik.

Forskningsfartyget förliste

Under Nordenskjölds polarexpedition gjordes omfattande karteringar och klimatmätningar. På Snow Hill Island uppfördes en prefabricerad forskningsstation i trä som står kvar än idag. Expeditionen delade också upp sig i grupper för att utforska olika områden på den Antarktiska halvön, och här byggdes flera lägerhyddor i sten. Men expeditionens forskningsfartyg Antarctic förliste i Weddellhavets isar och räddningen dröjde i hela två år.

Med på expeditionen fanns en argentinsk forskare. Argentina skickade därför en räddningsbåt eftersom expeditionens deltagare inte hörts av på länge. Räddningsbåten lyckades hitta deltagarna, som kunde ta sin framgångsrika polarforskning med sig tillbaka hem.

Delar ansvar för kulturarv med Argentina

Alla lämningar efter Nordenskjöldsexpeditionen är under Argentinas beskydd men Sverige delar, enligt Antarktisfördraget, ansvaret med Argentina att ta hand om det gemensamma kulturarvet. Argentina har vänt sig till Sverige och Riksantikvarieämbetet för att få hjälp med arbetet och det är genom ämbetet som Gunnar Almevik blivit inkopplad i projektet.

– Jag ska ta fram ett kunskapsunderlag till Riksantikvarieämbetet. Enligt Antarktisfördraget har dessa lämningar status som kulturminnen och Sverige är ansvarigt, då är det viktigt att det tydliggörs hur det ansvaret ska tas, säger Gunnar Almevik.

Ökad möjlighet att ta del av kulturarvet

Tillsammans med Jonathan Westin, forskningskoordinator på Centrum för digital humaniora och som arbetar mycket med 3D-modellering och VR-teknik, kommer Gunnar Almevik att skanna och mäta upp området. En högupplöst digital modell av landskapet och forskningsstationen på Snow Hill Island görs med olika skanningstekniker.

– Vi kommer att kunna studera förändringarna i landskapet mycket exakt, eftersom vi kan jämföra den digitala modellen med de noggranna kartor och gamla fotografier som finns bevarade. Jag hoppas kunna använda modellen för att diskutera expertfrågor om exempelvis jorderosion och tinande permafrost med olika experter utan att de behöver vara där. Jag kan så att säga ta med en kopia av forskningsobjektet hem.

– Förhoppningen är också att flera ska kunna ta del av detta otillgängliga kulturarv. Tanken är att man med hjälp av VR-teknik ska kunna ”vandra runt” i dessa miljöer. Vi kommer att spela in ljud när vi är där, hur låter det när man står vid havet, när man är uppe på ett berg eller står på en stor glaciär? Kan vi få med oss den känslan och dela med oss av till andra?

En möjlig fortsättning av projektet är att också rekonstruera landskapet och forskningsstationen på Snow Hill Island, så som den såg ut när Nordenskjöld var där. Det finns flera gamla foton från expeditionen där man kan se detaljer av inredningen i forskningsstationen och hur utrustningen såg ut.

– Tanken är att man med hjälp av VR-teknik ska kunna gå in i dessa gamla miljöer och växla mellan hur det såg ut då och hur det ser ut idag, säger Gunnar Almevik.

Reser mot Antarktis i december

Om ett par veckor kommer Gunnar Almevik och Jonathan Westin att gå en polarcertifieringsutbildning som Polarforskarsekretariatet håller i Abisko. Syftet är att få kunskap om säkerhet och vilka regler som gäller på Antarktis. Resan avgår den 26:e december och expeditionen åker med den Argentinska militären. Exakt hur lång tid forskningsexpeditionen kommer att vara på Antarktis är svårt att säga, beroende på väder och medpassagerare förväntas expeditionen vara mellan en och två månader.

– Det ska bli intressant och spännande att uppleva denna plats där det är svårt att veta riktigt vad som väntar. Jag hoppas bara att forskningsstationen på Snow Hill Island inte har rasat ner i Weddelhavet, säger Gunnar Almevik.


 

Expeditionen är ett samarbete mellan flera institutioner och länder. Projektet, CHAQ 2020, är en argentinsk-svensk expedition finansierat av Vetenskapsrådet. Riksantikvarieämbetet finansierar Gunnar Almeviks och Jonathan Westins del i projektet.

Läs mer om Gunnar Almeviks forskning
 

Bilder: Forskningsstationen på Snow Hill Island, Otto Nordenskjöld, Gunnar Almevik, Interiör forskningsstationen. Fotograf: Bilderna från Otto Nordenskjöld är hämtade från olika arkiv vid institutionen för geovetenskaper, företagsekonomiska institutionen och på universitetsbiblioteket vid Göteborgs universitet och att de numera är införlivade med Otto nordenskjölds personarkiv på universitetesbiblioteket.

AV:

Artikeln publicerades först på: conservation.gu.se

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2019-09-27
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://www.gu.se/omuniversitetet/aktuellt/nyheter/detalj//forskningsuppdrag-i-otto-nordenskjolds-fotspar.cid1653919
Utskriftsdatum: 2019-11-17