Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktionen
Sidan uppdaterades: 2019-09-27 09:57

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Förmaksflimmer ökar risken för demens - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Förmaksflimmer ökar risken för demens

Nyhet: 2019-12-04

Den som har förmaksflimmer löper nästan tre gånger ökad risk att utveckla demens även om man inte får en stroke. Det visar en ny studie från AgeCap, centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet.

Line Rydén, doktorand på AgeCap–Eftersom både förmaksflimmer och demens är väldigt vanliga sjukdomar hos äldre är fynden viktiga. Många blir hårt drabbade. Fynden kan också leda till att vi hittar nya sätt att förebygga demens, säger doktoranden Lina Rydén som gjort studien.

Lina Rydén har använt data från befolkningsstudien H70. I hennes studie ingår 604 70-åringar i Göteborg som undersöktes år 2000 och sedan följdes upp under 12 års tid för att se om de utvecklade demens. Av de som ingick i studien hade 11 procent en sjukdomshistoria med förmaksflimmer vid 70 års ålder och nio procent utvecklade demens under uppföljningstiden.

Risk för demens även utan stroke

Stroke är en av de viktigaste orsakerna till demens, och förmaksflimmer en av de viktigaste orsakerna till stroke. I studien ökade dock risken för demens också i frånvaro av en stroke. Än så länge vet forskarna inte varför. Det finns olika teorier som att den som drabbas får nedsatt blodflöde i hjärnan, att det är en inflammatorisk process som triggar igång demensen eller att det kan vara mycket små proppar eller blödningar som inte ger en tydlig stroke, men som ändå påverkar hjärnan.
Den proppförebyggande behandling som personer med förmaksflimmer ofta får för att förebygga stroke verkar även ha en skyddande effekt mot demens, men vilken behandling och vid vilken tidpunkt behandlingen ska sättas in behöver studeras vidare.

–Eftersom vi ännu inte kan bota demens är det viktigt att kartlägga riskfaktorer för att kunna förebygga sjukdomen, säger Ingmar Skoog, föreståndare vid AgeCap vid Göteborgs universitet och ledare för studien.
–Förmaksflimmer kan nu läggas till andra behandlingsbara demensorsaker som högt blodtryck, övervikt, sömnstörning och för lite motion. För varje ny faktor vi hittar ökar möjligheten att man skall kunna hindra att sjukdomen överhuvudtaget bryter ut. Det ger oss också ledtrådar för att förstå de tidigaste sjukdomsprocesserna.

Behandla flimmer och förebygg demens

Lina Rydén hoppas att hennes resultat ska göra att läkare blir mer uppmärksamma på kognitiva förmågor hos personer med förmaksflimmer och att fynden leder till ytterligare forskning om hur man kan behandla flimmer på bästa sätt för att förebygga demens.
I grunden handlar det om att förbättra folkhälsan.

Hur påverkas hjärnan av flimmer?

I kommande studier ska Lina Rydén och hennes kollegor ta reda på mer om hur hjärnan påverkas av förmaksflimmer. Bland annat ska forskargruppen med hjälp av magnetkameraundersökningar studera vilka eventuella strukturella förändringar som förmaksflimmer orsakar i hjärnan och med hjälp av kognitiva test undersöka hur olika kognitiva domäner, som tex visuospatial förmåga, minne och uppmärksamhet påverkas.
–Då kanske vi också kan få en ledtråd till vilka mekanismer som ligger bakom sambandet mellan flimmer och demens.

Länk till studien:

Rydén, L, Zettergren, A, Seidu, NM et al. Atrial fibrillation increases the risk of dementia amongst older adults even in the absence of stroke. J Intern Med 2019; 286: 101– 110.
DOI: 10.1111/joim.12902


AV:

Artikeln publicerades först på: agecap.gu.se

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2019-09-27
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?