Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktionen
Sidan uppdaterades: 2019-09-27 09:57

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Filosofisk avhandling: "Vissa straff saknar moraliskt berättigande" - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Filosofisk avhandling: "Vissa straff saknar moraliskt berättigande"

Nyhet: 2019-09-19

Kan någon förtjäna att straffas om vi saknar fri vilja? I en ny filosofisk avhandling argumenteras för att delar av rättssystemet saknar moraliskt berättigande.

I många rättssystem berättigar man straff utifrån retributivism. Det betyder ungefär att straff kan berättigas på grund av att någon förtjänar det. Det är vanligt att tänka sig att en person kan förtjäna ett straff enbart om hon är ansvarig för sina handlingar. Lider man exempelvis av en allvarlig psykisk störning anses man ofta inte förtjäna straff, i alla fall inte på samma sätt som en frisk person.

Utöver detta hävdas det ibland att, för att någon ska vara ansvarig för sina handlingar på rätt sätt, så måste hon kunna handla fritt, i bemärkelsen att hon kan välja vad hon vill göra samt har möjligheten att välja att handla annorlunda. På detta sätt är alltså berättigande av straff kopplat till den filosofiska debatten om fri vilja.

Revisionsargumentet

I sin avhandling i filosofi diskuterar Alva Stråge ett argument som hon kallar ”Revisionsargumentet”.

– Enligt Revisionsargumentet kan människor förtjäna straff bara om de har en libertariansk fri vilja, det vill säga en sorts fri vilja där man inte är förutbestämd att handla som man gör utan faktiskt väljer helt fritt. Men enligt Revisionsargumentet har vi inga goda skäl att tro att vi har en libertariansk fri vilja. Detta innebär, enligt Revisionsargumentet, att ingen förtjänar att straffas för sina handlingar, och att retributiva straffsystem saknar moraliskt berättigande, säger Alva Stråge.

Revisionsargumentet är kontroversiellt, medger hon. I den moderna filosofiska diskussionen hävdar många att det finns en sorts fri vilja som går ihop med hypotesen att vi är fullkomligt styrda av arv och miljö: en ”kompatibilistisk” fri vilja. Enligt dess förespråkare är den tillräcklig för att vi ska kunna förtjäna klander och straff. För att ha en kompatibilistisk fri vilja krävs det att man har vissa kognitiva funktioner, som exempelvis förmågan att kunna anpassa sina handlingar efter lagar och regler.

– I min avhandling diskuterar jag huruvida en kompatibilistisk fri vilja går att förena med fysikalism om medvetandet – en teori som de flesta moderna filosofer accepterar. Detta är idén att allt som sker i vårt psyke i grund och botten är, eller åtminstone är orsakat av, hjärnprocesser.

Gränsen suddas ut

Om detta stämmer så gäller det även våra val, menar Alva Stråge.

– Jag hävdar att om vi accepterar vissa moraliska principer, som exempelvis att det måste finnas en relevant naturlig skillnad mellan två personer för att de ska skilja sig åt med hänseende på moraliska egenskaper, så blir det godtyckligt att hävda att vissa personer är ansvariga för sina handlingar medan andra, till exempel de som befann sig i en psykos när handlingen utfördes, inte är det, när vi vet att bägge personerna var helt och hållet determinerade att göra som de gjorde, och saknade en reell möjlighet att göra på något annat sätt.

Om gränsen mellan ansvariga och inte ansvariga personer suddas ut, leder detta till att ingen förtjänar straff på det sätt som krävs för att berättiga straff utifrån retributivistiska hänsyn. Och eftersom vårt rättssystem delvis straffar utifrån retributivistiska principer betyder denna slutsats att delar av rättssystemet saknar moraliskt berättigande och därför bör revideras.

Avhandlingen Minds, Brains, and Desert: on the relevance of neuroscience for retributive punishment försvaras vid en disputation den 20 september, klockan 13 i sal T302, Olof Wijksgatan 6 i Göteborg.

Länk till avhandling

Kontakt:
Alva Stråge, tel: 0736-630 334, e-post: alva.strage@gu.se

Foto: Monica Havström

AV:

Artikeln publicerades först på: hum.gu.se

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2019-09-27
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?