Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktionen
Sidan uppdaterades: 2019-09-27 09:57

Tipsa en vän
Utskriftsversion

En släkthistoria som rymmer både framgång och tragedier - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

En släkthistoria som rymmer både framgång och tragedier

Nyhet: 2019-09-23

Bland ättlingarna till historikern och diktaren Erik Gustaf Geijer finns många kända namn, som författarna Agnes von Krusenstjerna och David Lagercrantz. Men i släkten går inte bara begåvning i arv, utan också psykisk sjukdom. Litteraturprofessor Lars Lönnroth har skrivit en bok om sin släkt.

Erik Gustaf Geijer (1783–1847) var författare, politiker, filosof, tonsättare, professor i historia vid Uppsala universitet och ledamot i Svenska Akademin.

I släkten efter honom finns en rad namnkunniga personer, varav skådespelaren Marika Lagercrantz och hennes bror David Lagercrantz, författare till de senare Millennium-böckerna och Zlatans biografi, kanske är mest kända i dag.

Uppväxt präglad av Geijer

lars lönnrothDär finns också Lars Lönnroth, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Hans uppväxt präglades av arvet efter Geijer, med både vistelser på släktgården och historier om släktingars kulturella liv. Men han fick också höra många hemskheter.

– Den förfärliga historien med min moster Lottie kunde jag inte undgå att höra talas om, och sedan dess har jag upplevt – ofta på ett väldigt otäckt sätt – hur den här sjukdomen har drabbat både äldre och yngre medlemmar av släkten, säger Lars Lönnroth.

Kastade sig ut genom sovrumsfönster

Lottie Lagercrantz var bara 19 år när hon 1934 begick självmord genom att kasta sig ut ur sitt sovrumsfönster. Bakom sig hade hon då ett par år av depressioner och olycklig kärlek. Ett tragiskt slut fick också Viveka Hamilton, den första kvinnan i släkten som studerade vid universitetet.

Hon såg en framtid vid akademin, grubblade mycket och var rädd att förlora sin självständighet om hon gick in ett äktenskap. Trots det gifte hon sig, men bara några månader senare blev hon svårt deprimerad, gick in i en kyrka och sköt sig själv.

Skildrade överklassen och kvinnors sexualitet

poesialbumI släkten finns också författaren Agnes von Krusenstjerna (1894–1940), som skildrade överklassen och kvinnors sexualitet på ett för tiden uppseendeväckande sätt. Även hon led av psykisk sjukdom och vårdades på anstalt, liksom Lars Lönnroths mamma och mormor.

Historierna är många fler, och redan som tonåring började Lars Lönnroth fundera på vad det egentligen är som sker inom släkten – om det psykiska måendet handlar om ett genetiskt arv eller ett socialt, som beror på höga krav inifrån familjen.

– I dag tycker jag att det är uppenbart att det är båda delarna, men jag har vacklat mellan ytterlighetsståndpunkter: från början var jag övertygad om att det nästan enbart var socialt, men jag har blivit mer och mer övertygad om att det finns en kraftig genetisk komponent.

Förväntades ta hand om ett hushåll

Till en början var det särskilt kvinnor i släkten som drabbades av det som i dag kallas bipolär sjukdom. Det sades att kvinnorna "inte tålde kärleken". Lars Lönnroth tror helt enkelt att de blev deprimerade när de gick från en livlig och spännande uppväxt där de – jämbördiga med sina bröder – uppmanades att ägna sig åt poesi, teckning, piano, klassisk musik, skrivande och teater, till en tillvaro som hemmafruar, ofta med ganska karriärinriktade män.

Plötsligt förväntades de unga kvinnorna ta hand om ett hushåll.

– Men de hade ju aldrig fått lära sig att ens koka ett ägg! Min mamma kunde inte ens de enklaste saker, hon berättade en gång att hon hade fått en dammsugare när hon gifte sig. Hon tittade på den och frågade "men vad ska jag med den till?".

Har känt förväntningar

I senare generationer av släkten har det bipolära arvet mer jämnt drabbat både kvinnor och män. Lars Lönnroth tror att det till stor del handlar om de individer som på olika sätt inte har känt att de har levt upp till de förväntningar som finns på dem.

omslagsbild geijerarvet– Så var det till exempel för David (Lagercrantz). Nu har han blivit så framgångsrik, han är den mest sålda författaren i Sverige och miljonerna ramlar in, men tidigare kände han sig väldigt misslyckad för att hans pappa (Olof Lagercrantz) hade sagt att "ingenting du skriver, skriver du på allvar". Det gjorde honom våldsamt deprimerad.

Lars Lönnroth skriver om sin släkt i den nyutkomna boken Geijerarvet. En släkthistoria om dikt och galenskap. Torsdagen den 26 september klockan 16.30 berättar Lars Lönnroth om sin bok i Göteborgs universitets monter på Bokmässan (B07:74), i samtal med litteraturprofessor Eva Borgström.

Kontakt:
Lars Lönnroth är professor emeritus i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och expert på bland annat fornnordiska isländska sagor. Tidigare har han bland annat varit kulturchef på Svenska Dagbladet.
E-post: lars.lonnroth@lit.gu.se

Bilder:

"tuppklockan"Lars Lönnroth, bilden tagen av Anna Klint/Bokförlaget Atlantis.

Agnes Hamiltons poesialbum från 1898. Agnes Hamilton var barnbarnsbarn till Erik Gustaf Geijer och mor till bland andra Olof Lagercrantz (publicist, författare och far till bland andra Marika och David Lagercrantz), och till Ebba Lönnroth (fil.kand och mor till bland andra Lars Lönnroth). I vuxen ålder hamnade Agnes Hamilton på mentalsjukhus där hon sedermera blev lobotomerad.

Omslag, Geijerarvet. En släkthistoria om dikt och galenskap.

Här till höger tuppklockan, som "värpte" godis till alla barn i Geijersläkten som vann frågetävlingar.

AV:

Artikeln publicerades först på: lir.gu.se

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2019-09-27
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?