Till sidans topp

Sidansvarig: Ulrika Lundin
Sidan uppdaterades: 2016-11-04 11:03

Tipsa en vän
Utskriftsversion

De politiska följderna av tron på evigt liv i världskrigens tidevarv - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

De politiska följderna av tron på evigt liv i världskrigens tidevarv

Nyhet: 2018-09-13

Under det tidiga 1900-talet utvecklades tankar som reducerade människan till sin kultur och biologi, idéer som understödde nazismens framfart. Men för vissa kristna och judiska tänkare blev förståelsen av det eviga livet till en kritik av dessa tankegångar. I en avhandling studeras de politiska följderna av tron på människans odödlighet.

Under 1800- och 1900-talens sekularisering började den religiösa föreställningen om evigt liv att förändras i takt med att det moderna, industrialiserade samhället växte fram.

– Människan sågs alltmer som en varelse som tillhörde livet här och nu och som inte hade något band till ett evigt liv bortom döden, säger Mårten Björk.

I sin avhandling i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet granskar han den förändrade synen på odödlighet, genom att undersöka fyra tyskspråkiga judiska och kristna teologers och filosofers föreställningar om evigt liv under den ödesmättade perioden 1914 till 1945.

Dessa år skakades världen av två världskrig och mänsklighetens historia skrevs om. Under samma period beskrevs också människan alltmer som en varelse som måste begripliggöras utifrån sin nation, kultur eller biologi.

– Denna biologisering och kulturalisering av politiken understödde den politiska utveckling som i Tyskland skulle leda till nazismens seger 1933.

Fokus på fyra tänkare

Björk visar i sin avhandling hur idéer om evigt liv och odödlighet blev till en kritik av denna utveckling. Människans öde lösgjordes från blodet, jorden och nationen och livet beskrevs som en kraft som överskred gränserna för den naturalistiska världsåskådningen.

Konkret ligger fokus på fyra tänkare: den judiske filosofen Franz Rosenzweig, den reformerte teologen Karl Barth, mytvetaren Oskar Goldberg och den katolske teologen Erik Peterson, och hur deras idéer om evigt liv griper in i den politiska verkligheten.

– Min studie visar på sambandet mellan politik och religion och hur något av det mest spekulativa – nämligen frågan om ett liv efter döden – har en mycket konkret och politisk klangbotten, säger Mårten Björk.

Avhandlingen Life Outside Life: The Politics of Immortality, 1914-1945 försvarades vid en disputation den 7 september.

Kontakt:
Mårten Björk, tel: 0735-701 957, e-post: marten.bjork@lir.gu.se

AV:

Artikeln publicerades först på: hum.gu.se

Sidansvarig: Ulrika Lundin|Sidan uppdaterades: 2016-11-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?