Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktionen
Sidan uppdaterades: 2019-01-21 15:24

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Britternas självförtroende har fått sig en törn av Brexit - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Britternas självförtroende har fått sig en törn av Brexit

Nyhet: 2019-09-06

Brexit med eller utan avtal? Lämna i oktober eller i januari? Nyval? Ny folkomröstning? Frågorna vad gäller Storbritanniens framtid är helt klart fler än svaren, och det kan vara svårt att hänga med i vad som händer och varför. Idéhistorikern Jens Norrby hjälper oss att förstå det aktuella läget.

Vi är många som följer konvulsionerna i Storbritannien när landet försöker komma framåt i den infekterade frågan om landets framtida relation till EU. Tonläget i debatten är högt, och under torsdagen sade premiärminister Boris Johnson att han ”rather be dead in a ditch than ask the EU to delay Brexit.” Tidigare har han sagt att landet ska lämna EU den 31 oktober, ”do or die”, men under veckan som gått har vi sett att parlamentsledamöterna inte verkar skriva under på den strategin.

Norrby.

Jens Norrby är doktorand i idéhistoria vid Göteborgs universitet. Hans forskningsintresse är Storbritanniens och Europas historia, nationell identitet, det brittiska imperiets fall och Brexit.

Vad säger den politiska kalabaliken som utspelar sig i Storbritannien om den brittiska självbilden?
– Det mest omedelbara svaret är ett mycket hårt slag mot landets politiska självbild. Den traditionella självförståelsen har varit att britterna är ett rationellt folk vars pragmatism skyddat dem mot kontinentens revolutioner och diktaturer. I ”parlamentens moder” har politiska sakfrågor lyfts upp och diskuterats av den retoriska världseliten som tränats i denna konst sedan pojkåren på Eton. Jag presenterar såklart en väldigt förenklad och överdriven bild, men den brittiska eliten har under de senaste åren verkligen fått sig en tankeställare och under sitt tal i parlamentet i onsdags uttryckte Labours Thelma Walker att Brexit gjort Storbritannien ”till ett åtlöje för världen”. Självförtroendet har fått sig en rejäl törn helt enkelt.

Vilka historiska paralleller går att dra till den dramatik vi nu ser?
– Det beror såklart på exakt vilka aspekter av situationen vi tittar på. Ett av de kanske mest slående dragen under Storbritanniens medlemskap i EU har varit den ständiga underordningen under partipolitiken. De inre stridigheterna i Labour var kanske den största anledningen att Harold Wilson kallade till folkomröstning i medlemskapsfrågan 1975 och det hävdas ofta att det var Margret Thatchers inställning till Europa som i slutändan fällde henne inom partiet. Vidare berodde Tony Blairs stora framgångar under sina första två mandatperioder bland annat på att hans politiska motståndare, de konservativa, var fortsatt kluvna i EU-frågan.

Och om vi förflyttar perspektivet till mitten av 2010-talet?
– Det är tydligt att anledningen till att David Cameron utlyste en folkomröstning om Brexit framförallt handlade om att rädda sitt parti, konservativa Torys. Vi ser också hur Theresa May i det längsta försökte balansera mellan partiets olika falanger. Samtidigt har Labour framstått som i princip oförmögna att i något skede lägga fram en tydlig och konsekvent policy. Det är anmärkningsvärt svårt att hitta en enda brittisk politiker som genuint tycker att Europa-frågan är en av de viktigaste frågorna.

Varför har det blivit så här rörigt?
– En av de mer övergripande anledningarna är nog att folkomröstningen 2016 kunde tolkas på åtminstone tre olika sätt. Som ett uttryck för identitet, där britternas vilja att lämna Europa måste hedras vad än kostnaderna blir. Andra tolkade resultatet som ett uttryck för massan mot eliten, där misstron mot demokratin måste åtgärdas genom en politisk lösning som kunde sägas hedra folkomröstningens intentioner, vad nu de var. Medan en annan grupp såg resultatet som ett uttryck för bristfällig ekonomisk analys, där ”leave”-kampanjen anklagades för att ha ljugit om de ekonomiska konsekvenserna av ett utträde, konsekvenser som till varje pris måste undvikas. På dessa tre tolkningsmodeller lades sedan den nämnda partipolitiken och vi har sedan 2016 haft en mängd olika krafter som dragit åt helt olika håll – alla övertygade om att just de agerar i folkets intresse.

Vågar du gissa hur detta kommer att sluta?
– Gissa kan man ju. Jag fruktar att Dominic Cummings har en riktigt bra plan så jag gissar på nyval innan oktobers slut, Johnson får en bra majoritet, det nya parlamentet gör No-Deal möjligt igen och Storbritannien kraschar ur unionen 31 oktober. Eller något helt annat.

Kontakt:
Jens Norrby, doktorand i idéhistoria, telefon: 076–884 17 24, e-post: jens.norrby@lir.gu.se

Foto från London: John Cameron

AV:
031-786 6705

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2019-01-21
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://www.gu.se/omuniversitetet/aktuellt/nyheter/detalj//britternas-sjalvfortroende-har-fatt-sig-en-torn-av-brexit.cid1642680
Utskriftsdatum: 2019-09-20