Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktionen
Sidan uppdaterades: 2019-09-27 09:57

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Avpixlats läsare blev mer positiva till europeisk invandring - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Avpixlats läsare blev mer positiva till europeisk invandring

Nyhet: 2019-11-26

De som följde den nu nedlagda alternativa högersajten Avpixlat fick mer positiva attityder till invandrare från europeiska länder. Det visar en ny studie vid Göteborgs universitet.

Porträtt Nora TheorinNora Theorin arbetar med en avhandling om sambanden mellan medieanvändning och attityder till invandring. Hennes senaste studie gäller åren 2014−2016, en period som präglas av flyktingkrisen från bland annat krigets Syrien och införandet av en mer restriktiv svensk asylpolitik.

I tre omgångar ställdes det under de här åren identiska frågor till samma intervjupersoner (totalt 2 254 stycken). Frågorna gällde vilka attityder de hade till invandring från Europa respektive Afrika och Mellanöstern, och vilka medier de följde. På så sätt kunde Nora Theorin undersöka om deras inställning till invandring förändrades över tid, och om det i så fall kunde kopplas till vilka medier de använde.

Motsatt effekt

– Det visade sig att de som följde den alternativa högersajten Avpixlat blev mer positiva till invandring från europeiska länder. Jag hade väntat mig att Avpixlat främst skulle bidra till mer negativa attityder till invandring från Mellanöstern och Afrika, men inte att nätsajten skulle ha en motsatt effekt när det gäller europeisk invandring.

I stort sett kunde hon inte se några större förändringar eller samband, förutom vad gäller de som läste Avpixlat. Den alternativa högersajten startades av Sverigedemokraterna 2011 och bytte namn till Samhällsnytt 2017.

In- och utgrupper

Hon tror att resultatet kan förstås i ljuset av ”intergroup threat theory”. Teorin går ut på att människor från en ”ingrupp” – exempelvis människor som är födda i Sverige – upplever en ”utgrupp” som hotfull mot ingruppens kultur, ekonomi och/eller säkerhet.

– De flesta invandrare från europeiska länder kanske ses som en del av ingruppen snarare än utgruppen, exempelvis på grund av relativt lik kultur, etnicitet och religion, säger hon.

Nora Theorin drar också slutsatsen att känslan av tillhörighet med europeiska invandrare kan ha stärkts bland dem som läste Avpixlat. Det här eftersom fokus ligger på negativ rapportering om icke-europeisk invandring och invandrare.

– Kanske triggas en känsla och uppfattning om att européer måste samarbeta och hålla ihop för att försvara sina relativt lika kulturer och ekonomiska resurser. En annan förklaring kan vara att sajten kanske rapporterade positivt om Europa. Det är rimligt eftersom värdet av nordiskt, och ibland även europeiskt, samarbete ofta lyfts fram av invandringskritiska politiska aktörer som exempelvis Sverigedemokraterna. 

Mer om forskningsprojektet

Nora Theorins avhandlingsarbete vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), ingår i forskningsprojektet "Role of European Mobility and its Impacts in Narratives, Debates and EU Reforms". Projektet är ett samarbete mellan flera europeiska universitet som bland annat ska analysera och jämföra hur människor i olika länder påverkas när de får ta del av samma medieinnehåll. Ett av målen är att undersöka hur stor betydelse det nationella sammanhanget har för medieeffekter på attityder till invandring.

Läs mer

Kontakt:

Nora Theorin, e-post: nora.theorin@jmg.gu.se, telefon 031−786 3859, 0720-079163

AV:

Artikeln publicerades först på: jmg.gu.se

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2019-09-27
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?