Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktionen
Sidan uppdaterades: 2019-01-21 15:24

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Även kvinnorna tävlade om hög status i antikens Rom - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Även kvinnorna tävlade om hög status i antikens Rom

Nyhet: 2019-08-23

Purpurfärgade kläder, guld, örhängen och två- eller fyrhjuliga ekipage. Elitens tävlan om hög status gällde lika mycket bland kvinnorna som bland männen i Rom under mellanrepublikansk tid. Det visar en ny avhandling som bland annat undersöker vilka arenor för statustävlan som kvinnorna hade tillgång till och hur denna tävlan om status reglerades lagligt.

Den mellersta romerska republiken (år 264-133 före vår tideräkning) präglades av elitens tävlan om status. Tävlan om statusmässig överlägsenhet inom senatsaristokratin låg till grund för både social tillväxt och konflikter, och kampen om ära inom dessa grupper genomsyrade hela deras tillvaro.

Tidigare forskning har i princip uteslutande fokuserat på statustävlan mellan män ur de övre samhällsskikten, både på vad som ingick i denna tävlan och på den ofta ineffektiva lagstiftningen som skulle reglera den. I sin avhandling vid Göteborgs universitet har Lewis Webb istället valt att rikta in sig på statustävlan bland kvinnor under denna tidsperiod.

– Syftet har varit att kartlägga och diskutera vilka arenor för statustävlan som kvinnor hade tillgång till, vilka resurser som stod till deras förfogande, och på vilka sätt den reglerades, säger Lewis Webb.

Statusmarkörer av olika slag

Under den här perioden i Roms historia, som kännetecknas av ökade sociala skillnader, tävlade män och kvinnor ur de högsta samhällsskikten om att erövra, utöka och visa upp sin status. Till sitt förfogande hade de resurser som de antingen hade ärvt eller gift sig till och som de i sin tur använde för att ge sig själva förutsättningar att fortsätta kampen om att behålla och ytterligare utöka sina positioner.

Statustävlan omfattade både omvandling av ekonomiskt kapital till andra typer av kapital, liksom ständiga och iögonenfallande uppvisningar av alla dessa typer av kapital – det vill säga såväl ekonomiskt som socialt, kulturellt och symboliskt kapital.

Fenomen som diskuteras i avhandlingen är bland annat rätten att inneha religiösa ämbeten och delta i offentliga religiösa ritualer, tillgången till olika publika transportmedel, utsmyckningar och religiösa föremål. Vidare diskuteras vikten av bland annat familjetillhörighet, hus, banketter och begravningar – alla komponenter i statustävlandet som i stor utsträckning var desamma som för män från motsvarande samhällsgrupper.

– Jag slår till exempel fast att kvinnor var delaktiga i, och drog nytta av, två viktiga uttryck för manlig statustävlan, nämligen offentliga ämbeten och krigsföring, genom att de associerades med manliga statussymboler som förfädersmasker (imagines) och firandet av triumfer. Exempelvis kunde döttrar delta i triumftåg tillsammans med sina fäder och bära namn som påminde om familjens triumfer och militära erövringar.

Lagar som skulle reglera statustävlandet

I avhandlingen studeras även hur kvinnor år 195 f.v.t. offentligt och framgångsrikt arbetade för att den så kallade lex Oppia skulle upphävas. Denna och en liknande edikt begränsade och/eller bestraffade uppvisandet av de statussymboler som var signifikativa för kvinnor inom senats- eller riddararistokratin. Under tjugo års tid reglerade lex Oppia användningen av tvåhjuliga ekipage i sekulära sammanhang, guld som vägde mer en semuncia (ett halvt uns) och användningen av purpurfärgade kläder. Kvinnornas motstånd mot lex Oppia understryker hur viktigt olika utsmyckningar och transportmedel var.

De tillgångar och arenor för statustävlan som stod till buds för män och kvinnor överlappade ofta och var beroende av varandra, och det gav familjer ur de högsta samhällsskikten en mångfald av möjligheter för statustävlan. Lagstiftningen lyckades inte stilla lusten till ära.

– Kvinnorna i de övre samhällsskikten i den mellersta romerska republiken var varken tillbakadragna eller saknade tilltro till sig själva, och de var inte dömda till enbart äktenskaplig underdånighet eller ”kvinnogöra”. Istället var de framstående och synliga, säger Lewis Webb.

Avhandlingen Gloria muliebris. Elite female status competition in Mid-Republican Rome försvaras vid en disputation onsdag den 28 augusti, klockan 13.15 i sal 2150, Eklandagatan 86 i Göteborg.

Länk till avhandlingen

Kontakt:
Lewis Webb, tel: 070-303 8606, e-post: lewis.webb@gu.se

AV:

Artikeln publicerades först på: hum.gu.se

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2019-01-21
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?