Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktionen
Sidan uppdaterades: 2019-01-21 15:24

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Arvsrätt till kronan minskade risken för krig och politisk instabilitet - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Arvsrätt till kronan minskade risken för krig och politisk instabilitet

Nyhet: 2019-09-09

 

Införandet av arvsmonarki i Europa bidrog till att minska risken för inbördeskrig i samband med överlämnandet av makten. Det visar en studie från Göteborgs universitet som undersökt historiska successioner mellan åren 1000 och 1800.

− Ingen ledare kan regera för evigt, och sättet makten överlämnades på hade stora konsekvenser för den politiska stabiliteten, säger statsvetare Andrej Kokkonen, en av studiens författare.

Tillsammans med kollegan Anders Sundell har han studerat historiska successioner i 28 europeiska stater mellan år 1000 och 1800.

− Demokratier kännetecknas av regelbundna och fredliga maktskiften. Men i diktaturer, där makten centraliserades till en person, var det svårt att upprätta trovärdiga institutioner som reglerade successionen. Ofta uppstod därför ett maktvakuum när ledaren dog, vilket i värsta fall kunde leda till inbördeskrig, säger Anders Sundell.

Lättare att undvika konflikt

Resultaten, som bygger på statistiska analyser, visar att införandet av arvsmonarki med primogenitur, alltså ordningen att den förstfödde sonen ärver tronen, bidrog till att förebygga inbördeskrig i samband med successioner.

− Arvsmonarki gav förutsägbarhet, vilket gjorde det lättare för olika fraktioner i regimen att undvika konflikt. Kungaval, vilket vi hade i Sverige före Gustav Vasa, gav inte samma stabilitet. Vi ser i datan att inbördeskrig och uppror oftare bröt ut när monarker dog i den typen av stater. Ett typexempel är det polska tronföljdskriget på 1700-talet, som dessutom drog in andra stater. Nackdelen med arvsmonarki var förstås att den som ärvde kronan kunde vara helt olämplig som härskare, säger Andrej Kokkonen.

Paralleller till dagens diktatorer

Trots att undersökningen handlar om historiska skeenden menar forskarna att det kan finnas viktiga nutida paralleller. Diktatorer som inte utser efterträdare kan riskera att underminera stabiliteten.

− I Kina har president Xi Jinping nyligen avskaffat gränserna för hur länge han kan sitta vid makten. Det stärker honom på kort sikt, men gör att maktöverlämnandet, när det väl måste ske, kan bli mer osäkert. Och i Ryssland, där Vladimir Putin undanröjt alla utmanare, ökar nervositeten alltmer för vad som ska hända när han en dag drar sig tillbaka, säger Anders Sundell.

 

Bild: Gustav Vasa (kung av Sverige 1523-1560) var den som införde arvkungadöme i Sverige. Beslutet togs i riksdagen 1544.


Mer information:
Studien är publicerad i tidskriften Comparative Political Studies.
Andrej Kokkonen och Anders Sundell (2019). Leader Succession and Civil War.

Kontakt:
Anders Sundell, mobiltelefon: 0732-46 79 96, e-post: anders.sundell@pol.gu.se
Andrej Kokkonen, mobiltelefon: 0702-22 84 36, e-post: andrej.kokkonen@pol.gu.se

AV:

Artikeln publicerades först på: pol.gu.se

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2019-01-21
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?