Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Arkeologiska DNA-analyser väcker internationell uppmärksamhet

Nyhet: 2018-05-14

En massiv studie av förhistorisk DNA ger ny kunskap om bland annat de första människorna som tämjde hästar, utvecklingen av våra språk samt det tidigaste utbrottet av hepatit B. Arkeologerna Kristian Kristiansen och Karl-Göran Sjögren har varit delaktiga i forskning som nu presenterats i tre uppmärksammade artiklar i tidskrifterna Nature och Science.

Forskningsprojektet som har involverat genetiker, arkeologer och lingvister från hela världen har studerat arvsmaterial från hundratals förhistoriska individer utspridda i Centralasien och Turkiet. De äldsta benresterna är så gamla som 11 000 år.

Resultaten har gett en rad nya, omvälvande kunskaper inom flera olika områden. Bland annat har studien visat gett ny information om att botaifolket i Kazakstan var först att på ett isolerat sätt tämja hästar för omkring 5 500 år sedan. En avgörande händelse för mänsklighetens historia och som kommit att påverka migration och spridningen av olika språk.

– Att kunna rida ökar dina möjligheter till migration men också din möjlighet att angripa andra och snabbt försvinna. Stäppen blir som en motorväg av mobilitet, säger Kristian Kristiansen.

Den tvärvetenskapliga forskargruppen har letts av dansken Eske Willerslev, vid Köpenhamns universitet och St John’s College of Cambridge. Tillsammans med Karl-Göran Sjögren har Kristian Kristiansen från Göteborgs universitet bidragit till det arkeologiska i forskningen samt varit medförfattare till artiklarna i Science och Nature. Artiklar som väckt stor uppmärksamhet internationellt.

– DNA-analyser har skapat en vetenskapligt säker grund för migration och rörlighet i det förflutna, något som arkeologerna aldrig tidigare kommit överens om. Påvisandet av de omfattande migrationerna har helt förändrat förståelsen av historien, säger Kristian Kristiansen.

Löst gammal gåta

Gruppen har också löst en gammal gåta om de indoeuropeiska språkens färd från väst till öst. Tidigare har forskarna inte kunnat komma överens hur detta skett men nu har man kunnat visa att sintasjtafolket med hjälp av häst och vagn snabbt kunde erövra stäppen under bronsåldern och ta språken till Sydasien och Indien. En rörelse som gett upphov till flera språk som idag talas i Indien men också persiska, kurdiska och romani.

I ena artikeln i Nature framkommer ytterligare ny kunskap med utgångspunkt i studien av förhistoriskt DNA. Analyser av arvsmassa har visat att människor smittats av den dödliga leversjukdomen hepatit B ända sedan den tidiga bronsåldern. Med 257 miljoner människor smittade är det idag en av världens vanligaste allvarliga sjukdomar och nu har man hittat spår av sjukdomen i skelett som är upp emot 4 500 år gamla. Fyndet gör hepatit B till det människans äldsta kända virus.

– Hepatit B:s förhistoria visar att dödliga sjukdomar måste räknas in som en förklaringsfaktor av civilisationers fall men också som generell faktor när det gäller migrationer och kulturförändringar, säger Kristian Kristiansen.

 

Läs mer:

Artikel i Science: The first horse herders and the impact of early Bronze Age steppe expansions into Asia (nytt fönster)

Artikel i Nature: 137 ancient human genomes from across the Eurasian steppes (nytt fönster)

Artikel i Nature: Ancient hepatitis B viruses from the Bronze Age to the Medieval period (nytt fönster)

Presskontakt:

Kristian Kristiansen, seniorprofessor
kristian.kristiansen@archaeology.gu.se
0704-185767

 

AV:

Artikeln publicerades först på: historiskastudier.gu.se

Sidansvarig: Ulrika Lundin|Sidan uppdaterades: 2016-11-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?