Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktionen
Sidan uppdaterades: 2019-01-21 15:24

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Världsunik dubbelkrater identifierad i Sverige - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Världsunik dubbelkrater identifierad i Sverige

Nyhet: 2015-08-31

Dubbelnedslaget illustrerad av Don Dixon, copyright Erik Sturkell.

Forskare vid Göteborgs universitet har funnit spår efter två jättelika meteoritnedslag i Jämtland, ett tvillingnedslag som inträffade för ungefär 460 miljoner år sedan.

Det är två kratrar som forskarna har upptäckt i Jämtland. En är gigantisk och den andra är en tiondel så stor.

− Det var för 458 miljoner år sedan som de två meteoriterna slog ner samtidigt och bildade dessa två kratrar, säger Erik Sturkell, professor i geofysik vid Göteborgs universitet.

Den ena kratern hittade Erik Sturkell och hans forskarkollegor två mil söder om Östersund i Brunsflo. Det är en jättelik krater med en diameter på 7,5 kilometer. Den mindre kratern ligger 16 kilometer därifrån och har en diameter på 700 meter.

En tidsålder för meteroiter

De två meteroitnedslagen för 458 miljoner år sedan var inte de enda som nådde jorden vid den tiden.

− För ca 470 miljoner år sedan kolliderade två stora asteroider i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter och många fragment slungades iväg i nya banor, en mängd av dem kraschade på jorden, som dessa två i Jämtland, säger Erik Sturkell.

Vid den här tiden var det hav i Jämtland och de två meteoriterna slog ner samtidigt på platser där havsdjupet var 500 meter. Dubbelnedslag som detta är mycket ovanligt. Och det här är det första dubbelnedslaget på jorden som är fullständigt bevisat.

− Information från borrningar visar att identiska sekvenser finns i båda kratrarna och sedimenten ovanför nedslagssekvenserna har samma ålder. Alltså är det ett samtidigt nedslag, säger Erik Sturkell.

Vid nedslaget trängdes vattnet undan och under 100 sekunder var dessa jättegropar alldeles torra.

− Sedan forsade vattenmängderna tillbaka med fragment från meteoriterna som blandades med material som slungats ut vid explosionen och med den gigantiska våg som rev med sig delar av havsbotten, säger Erik Sturkell.

Nedslag på flera ställen i Sverige

På Kinnekulle har man också hittat flera meteoriter.

− På 40-talet hittades en röd kalkplatta i ett stenbrott som såg annorlunda ut. Några år senare förstod forskarna att det i plattan fanns en meteorit. Stora meterorer exploderar och det sker en nästan total sönderdelning medan mindre meteorer faller som stenar, som i denna kalksten, säger Erik Sturkell.

På Kinnekulle har man hittat ett nittiotal meteoriter från meteoritnedslag under de senaste femton åren.

− Små meteroiter överlever fallet medan de stora exploderar och sönderdelas. I Jämtland har vi enbart hittat mineraler från meteoriterna, små korn av kromit.

Att forskarna hittat meteroiter på Kinnekulle beror på att här finns aktiv stenbrytning. Och eftersom man redan på 40-talet hittade ett fynd vet de som driver stenbrotten vad de ska leta efter.

Så det är kanske möjligt att urskilja plattor i våra kalkstensgolv som kan vara från meteroiter?

− Tekniskt sett ja, men hoppet är nog inte så stort eftersom de kalkstensplattor som kommer från meteorer ofta är rätt fula och troligen har kasserats. Men de finns!

Kontakt
Erik Sturkell, professor vid institutionen för geovetenskaper
Tel: 031-786 2820, E-post: erik.sturkell@gvc.gu.se

Foto
Bild 1: av Don Dixon, copyright Erik Sturkell
Bild 2: Meteorit i kalkstensplatta från Kinnekulle, Meteroiten är det svara partiet i mitten. Kalkstensplattans sida är i verkligheten 25 centimeter.
Bild 3: Porträttbild av Erik Sturkell, fotograf Johan Wingborg

 

AV:

Artikeln publicerades först på: science.gu.se

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2019-01-21
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?