Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Sandra Malmgren Hill

Om Sandra Malmgren Hill

Jag är intresserad av cellers hantering av dysfunktionella och aggregerade protein, samt betydelsen av denna hantering i relation till cellulärt åldrande och neurodegeneration.

En anledning till att celler åldras och till slut dör har visat sig vara en ackumulering av skadade och oxiderade proteiner och andra dysfunktionella komponenter. Denna åldrandeprocess är extra tydlig i hjärnceller där igentäppta celler förlorar sin funtion, vilket ger upphov till demenssymptom och neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons.

Jag forskar inom cellbiologi och molekylärbiologi för att förstå hur skadade proteiner tas hand om i en cell, var de förvaras och hur de kan brytas ner.

I mitt doktorandprojekt i Prof. Thomas Nyströms forskargrupp studerade jag åldrande i den encelliga jästsvampen Saccharomyces cerevisiae, och ville förstå de molekylära mekanismer som reglerar positionering och förvaring av skadade och aggregerade protein. Med en storskalig mikroskopibaserad screen kunde vi identifiera flertalet gener som hjälper cellerna att ta hand om skadade protein, och också se till att dessa åldersrelaterade skador kan bibehållas i usprungscellen vid celldelning, så att en ung frisk dottercell kan bildas ifrån en gammal modercell - liknande processen som sker vid stamcellsdelning.

I mitt nuvarande postdoc projekt forskar jag i Prof. David Rubinszteins grupp vid University of Cambridge för att förstå mekanismerna bakom autofagi. Autofagi är en återvinningsprocess i celler där gammalt material såsom skadade proteiner och dysfunktionella organeller bryts ner så att byggstenarna sedan kan användas för att göra nya ämnen som cellen behöver. Detta görs genom att material i cellen packas in i små membranblåsor som sedan skickas till cellens lysosom, där de bryts ner till beståndsdelar. Denna process utgör ett sätt för celler bli av med gammalt skräp och spara energi, samtidigt som tillräckligt med material/byggstenar görs tillgängligt för att tillfredsställa cellens behov för tillväxt och överlevnad. Genom att förstå de mekanismer som styr processen för autofagi så hoppas vi kunna hitta sätt att manipulera och uppreglera denna process för att öka nedbrytningen och återvinningen. Detta är önskvärt då det har visats att ökad autofagi kan hjälpa hjärnceller att bryta ner dysfunktionella protein som annars leder till neurodegeneration.

I mitt nuvarande projekt använder jag mänskliga cellinjer och kombinerar konventionella metoder i biokemi och cellbiologi med storskaliga CRISPR/Cas9 screeningmetoder för att hitta nya gener som reglerar autofagi och proteinnedbrytning, och jag är också involverad i flera samarbetsprojekt med läkemedelsföretag för att identifiera och utvärdera substanser som eventuellt kan reglera denna process.