Göteborgs universitet
Göteborgs universitet
  2. Om universitetet
  3. Hitta person
  4. Mette Tjell

Mette Tjell

Utbildningshandläggare

Institutionen för språk och
litteraturer
Telefon
031-786 17 78
E-post
mette.tjell@sprak.gu.se
Besöksadress
Renströmsgatan 6
41256 Göteborg
Rumsnummer
F420
Postadress
Box 200
40530 Göteborg

Om Mette Tjell

  • Biträdande utbildningsansvarig med övergripande ansvar för kursplaner, kursutbud och tjänstgöringsplaner
  • Studierektor för ämnena arabiska och engelska

Bakgrund

Efter universitetsstudier i franska och engelska i Göteborg, Lyon, Brighton och Paris tog jag ut en fil mag-examen vid Göteborgs universitet i 2007. Samma år antogs jag till forskarutbildningen och licentierade i 2009 med ett projekt om den fransk-kanadensiska författaren Réjean Ducharmes verk. Min fortsatta forskarutbildning (2010-2015) bedrev jag i cotutelle-avtal mellan Göteborgs universitet och École des hautes études en sciences sociales (EHESS) i Paris och disputerade våren 2015 med avhandlingen Le manifeste littéraire revisité: explorations fictionnelles du genre dans la littérature française contemporaine [ung. Litterära manifest: utforskning av genren i fransk samtida fiktion]. Vid sidan av avhandlingsskrivandet har jag undervisat i franska, och var från hösten 2014 t o m hösten 2015 koordinator för Internationella språkprogrammet. Hösten 2018 tillträdde jag mitt nuvarande uppdrag som biträdande utbildningsansvarig och studierektor för ämnena arabiska och engelska.

Forskning

Min forskning inriktar sig dels på fransk samtida litteratur, dels på forskning kring det litterära manifestets utveckling. Min avhandling Le manifeste littéraire revisité. Explorations fictionnelles du genre dans la littérature francaise contemporaine förenar de båda, eftersom jag studerade det litterära manifestets användning inom det samtida franskspråkiga litteraturområdet. Jag fokuserade särskilt på tre författare – Éric Chevillard (Frankrike), Antoine Volodine (Frankrike) och Edouard Glissant (Martinique) – som integrerar manifestets form och/eller retorik i någon av sina romaner. Denna användning av manifestet i fiktionen har omedelbara konsekvenser för genrens karakteristik: den manifestära diskursens revolutionära slagkraft försvagas när författaren överlämnar ordet till en fiktiv karaktär, men även manifestets kollektiva dimension nedtonas eftersom författaren gör gällande en estetik som enbart kan beteckna den egna litterära produktionen. Efter en socio-diskursiv analys av romanerna diskuterar jag huruvida de är symptomatiska för vår tid där avant-gardets guldålder och de litterära revolutionerna sedan länge är förbi. Diskussionen stödjer sig på statistik över manifestgenrens utveckling hämtad ur forskningsprojektet MANART (”Manifestes artistiques et littéraires au XXe siècle”) som jag startat upp och är involverad i sedan 2012. Perioden 2014-2016 finansierades projektet av den franska forskningsstrukturen Laboratoire d’Excellence – Création Arts Patrimoines och under 2017 av Campus Condorcet, Paris.