Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Eva Borgström

Professor

Institutionen för litteratur, idéhistoria och
religion
Telefon
Besöksadress
Renströmsgatan 6
41255 Göteborg
Rumsnummer
C623
Postadress
Box 200
40530 Göteborg

Om Eva Borgström

Eva Borgström är professor och lektor i litteraturvetenskap. Tidigare har hon arbetat på Nationella sekretariatet för genusforskning, varit postdoc vid UC Berkeley, forskarassistent vid Humanistiska fakulteten, GU och lektor vid dåvarande Institutionen för genusvetenskap på GU. Hon har varit redaktör för en rad genusvetenskapliga publikationer och tidskrifter, bl.a. Tidskrift för genusvetenskap, Nora. Journal of Feminist and Gender Research och Lambda Nordica. Hon är också verksam som vissångare och visskrivare och har bl.a. gjort två CD, Utflykter 2010 och Sju feta år 2012.

Forskning

Jag har avslutat ett flerårigt forskningsprojekt om kärlek mellan kvinnor som motiv i svensk litteratur 1830-1935. Förutom artiklar och föreläsningar resulterade projektet i böckerna Berättelser om det förbjudna. Begär mellan kvinnor i svensk litteratur 1900-1935, 2016 och Kärlekshistoria. Begär mellan kvinnor i 1800-talets litteratur, 2008. Litteraturantologin Två berättelser om kärlek, 2006 är också ett resultat av detta arbete. Antologin Den moderna homofobin, 2011, växte fram under denna forskningsperiod. Här skriver författare med erfarenhet från akademin, kyrkan, idrotten och folkrörelserna om olika homofobiska föreställningar och maktmekanismer som lever kvar i vårt samhälle trots att Sverige idag är ett formellt sett jämlikt land.

Antologiprojektet ”Kvinnopar i kvinnorörelsen”, som jag ledde tillsammans med historikern Hanna Markusson Winkvist har också sin upprinnelse i detta arbete. Projektet handlar om kärlek och familjebildning mellan kvinnor i rösträttsrörelsen under 1900-talets första hälft, något som tycks ha varit ganska accepterat inom kvinnorörelsen, men som man omöjligt kunde tala om offentligt. Samkönad kärlek var förbjuden enligt lag och tabuerad i litteraturen. Inte heller de senaste decenniernas genusforskning har vågat närma sig detta känsliga ämne i någon större utsträckning.

Pågående forskning

Forskningsmässigt arbetar jag för närvarande med ett bokprojekt om Hjalmar Bergman. Ett av de spår jag följer handlar om den förbjudna kärlekens från/närvaro i hans diktade världar.

Publikationer

Monografier

  • Berättelser om kärlek. Begär mellan kvinnor i svensk litteratur 1900-1935, Makadam 2016.
  • Kärlekshistoria. Begär mellan kvinnor i 1800-talets litteratur, Kabusa böcker, 2008.
  • 'Om jag får be om ölost'. Kring kvinnliga författares kvinnobilder i svensk romantik, diss., Anamma 1991.

Antologier, temanummer

  • Den kvinnliga tvåsamhetens frirum. Kvinnopar i kvinnorörelsen 1890-1960, & Hanna Markusson, Appell förlag 2018.
  • Den moderna homofobin. Kabusa böcker, 2011.
  • Två berättelser om kärlek, Normal förlag 2006. (Redaktör)
  • ”Intersektionalitet”. Kvinnovetenskaplig tidskrift 2005:2-3. (Temaredaktör).
  • Makalösa kvinnor. Könsöverskridare i myt och verklighet, AlfabetaAnamma, 2002. (Redaktör)
  • Kvinnovetenskapens vadan och varthän, Forskningsprogrammet Kvinnligt-Manligts skriftserie, 1996. (Redaktör & Anna Nordenstam).
  • Lambda Nordica, 1996:1, 1996:2. (Temaredaktör & Arne Nilsson, Margareta Lindholm).
  • Drottning Kristina. Aktör på historiens och livets scen, Forskningsprogrammet Kvinnligt-Manligts skriftserie, 1995. (Redaktör & Anna Nordenstam).
  • Romantikens kvinnor, Studier i det tidiga 1800-talets litteratur, Hammarström & Åberg, 1990. (Redaktör & Birgitta Ahlmo-Nilsson, Ingrid Holmquist).

Artiklar i urval

  • "Om sångens poesi och boksidans. Tankar om tid, rum, kropp och musik", Tidskrift för litteraturvetenskap, 2019, Vol. 49(4), pp. 29-37.
  • "Samkönad kärlek i litteraturen. Från Gilgamesheposet till Maria Lang", Litteraturbanken.
  • "Den kvinnliga tvåsamhetens frirum" & Hanna Markusson Winkvist, Historiskan, nr 2 2017.
  • ”Unveiling the forbidden. Samesex love as a motif in Lydia Wahlström's writing”, Nora. Nordic Journal of Feminist and Gender Research, 216:4.
  • ”Romaner, memoarer och kulturens mysterium tremendum”, i Personligt talat, 2014, red Maria Sjöberg. (19 s.)
  • ”Frida Stéenhoff, Ellen Key och den samkönade kärleken”, Tidskrift för genusvetenskap, 2012:3. (25 s.)
  • "Den första kärleken". Förord till en novell av Matilda Roos, pulicerad på MIX Förlag augusti 2013.
  • ”Med ironin som vapen”, i Könspolitiska nyckeltexter I, red. Klara Arnberg, Fia Sundevall, David Tjeder, Makadam 2012.
  • ”Släpp ingen jävel över bron! Heteronormaliseringsstrategier förr och nu”, Salongsberusat, red. Pia Laskar & Ingrid Svensson, Kabusa förlag 2011.
  • "Redaktörerna har ordet. KVT/TGV-stafett", i 150 år med svenska kvinnotidskrifter (preliminär titel), red. Anna Nordenstam, Gidlunds (kommande).
  • ”Jag hatar henne eftersom jag älskar henne”. Strindbergs En dåres försvarstal, En bok om Strindberg, red. Lena Einhorn, Norstedts 2010.
  • ”Perversitetens hydra. En queerläsning av Svarta fanor”, i Det gäckande könet, red. Anna Cavallin & Anna Westerståhl Stenport, Symposion 2006.
  • ”Erotisk språkförbistring. Om queera läckage i Mathilda Roos 1880-talsromaner”, i Tidskrift för litteraturvetenskap, 2005:3.
  • ”Emancipation och evolution. Ellen Key och den villkorade kärleken”, i Kvinnovetenskaplig tidskrift, 2004:3.
  • ”Emancipation och perversion. Strindberg och den besvärliga (homo)sexualiteten”, Res publica, 2004 nr 62-63.
  • ”Manlighetsmotivet i drottning Kristinas självbiografi”, i Makalösa kvinnor. Könsöverskridare i myt och verklighet, AlfabetaAnamma, 2002.
  • ”En musikens och erotikens harmonilära. Om det homoerotiska stråket i Almqvists Drottningens juvelsmycke”, i Res Publica 1999 nr 43.
  • ”Drottning Kristina och hermafroditens tankefigur”, i Lambda Nordica, 1998:1.
  • ”Queerstudier i USA - och i Sverige?”, i Kvinnovetenskaplig tidskrift, 1998:1.
  • ”Drottning Kristina och hermafroditens tankefigur”, i Varför grävde man upp drottning Kristina?, Forskningsprogrammet Kvinnligt-Manligts skriftserie, red. Eva Lövquist, 1997.
  • ”En historia om kärlek. Vilhelmine Zahle och konsten att skildra det otänkbara”, i Seklernas sex, red. Lena Lennerhed och Åsa Bergenheim, Carlssons förlag, 1997.
  • ”Emelie Flygare-Carlén och 'äktenskapets politik'”, i En ros, ett år. Artiklar kring Emelie Flygare-Carlén, red. Monica Lauritzen, Skrifter från Emilie Flygare-Carlén sällskapet, 1994.
  • ”Det går an och kvinnorna”, i Res Publica 1992 nr 22.
  • ”Euphrosyne och bilderna av det kvinnliga”, i Romantikens kvinnor. Studier i det tidiga 1800-talets litteratur, red. Birgitta Ahlmo-Nilsson, Eva Borgström och Ingrid Holmqvist, Hammarström & Åberg 1990.
  • ”Bilder av Sapfo”, i Kvinnovetenskaplig tidskrift, 1985:4.