Charlotte Stubner
Om Charlotte Stubner
Charlottes kliniska arbete har främst varit inriktat mot barns språkliga utveckling och utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi men under en period har jag även varit i ett team som arbetar med personer födda med läpp-, käk-, och gomspalt. Charlotte forskar inom barns språkliga utveckling är en naturlig följd av hennes kliniskt arbete. " Att ta reda på varför något är som det är är viktigt för att anpassa omhändertagande utifrån tillstånd och orsak, men även för att patienter och deras familjer vill veta. Ju mer vi vet desto bättre kan vi utveckla hur vi utreder tal- och språkutveckling hos barn samt hitta nya behandlingsformer."
Projektet handlar om att undersöka eventuellt samband mellan perfluorerade ämnen (PFAS) och barns språkliga utveckling. Språklig utveckling påverkas av både genetiska och miljömässiga faktorer och vi vet att barn med tidigt identifierade språkliga svårigheter löper högre risk för kvarstående språkliga svårigheter i tidig skolålder men även ökad risk för neuropsykiatriska och neurologiska svårigheter.
PFAS förekommer generellt i vår miljö numera och allt oftare kommer rapporter om höga halter, bland annat i kontaminerade vattentäkter. Detta är ämnen som är framställda och har använts sedan 1940-talet och har egenskaper som man gärna vill komma åt. Bland annat är de vatten-, smuts -och oljeavvisande och finns i textilimpregnering, skidvalla, smink, matförpackningar och tidigare även i brandskum. Nuförtiden begränsas användningen av dessa ämnen delvis av lagstiftning, men de har lång nedbrytningstid och bryts inte ner genom biologiska processer utan ansamlas i djur och människor. Vi vet inte hur höga exponeringsnivåer av PFAS påverkar barns utveckling men den evidens som finns från bakgrundsexponerade populationer väcker funderingar. Kunskapen idag är att PFAS förs över från mor till barn under graviditet och amning och det finns indikationer på att PFAS påverkar barns språkliga utveckling, inlärning, kognition, uppmärksamhet, beteende och motorik.
Studierna är populationsbaserade med fokus på språkutveckling hos barn efter prenatal och/eller postnatal exponering av PFAS. 2013 uppmärksammades dricksvattnet från ett av två kommunala vattenverk i Ronneby vara mycket kraftigt förorenat av ett flertal PFAS ämnen, främst PFOS, PFHxS och PFOA. Källan till föroreningen var släckskum, vilket hade använts vid en brandövningsplats nära vattentäkten sedan tidigt 1980-tal. Det är dock oklart när PFAS nått vattentäkten. Förorenat vattnet har distribuerats till 1/3 av kommunens hushåll och undersökningar har visat att exponerad befolkning har 20-100 gånger högre serumhalter av dessa ämnen än övrig bakgrundsexponerad befolkning i Sverige. Studierna är delvis registerbaserade men vi samlar även in data genom att följa en grupp mödrar och deras barn där vi följer deras utveckling inom flera områden. Om vi finner att barn som exponerats för PFAS har en ökad språklig påverkan kan vi vara uppmärksamma på detta och ge insatser samt vara vaksamma på om de språkliga svårigheterna även har en samförekomst med andra svårigheter.
Ett mål är att projektet kommer att ge information om effekterna av hög respektive låg PFAS-exponering på förekomsten av språk-, beteende- och andra utvecklingsrelaterade svårigheter. Detta är viktigt för att kunna bedöma framtida risker för barn och för att ta ställning till om exponerade individer behöver utökade kontroller vid mödra-, barn- och medicinsk elevhälsa. Internationellt och nationellt kommer emellanåt rapporter om förhöjda halter av PFAS i vår omgivning. Att ta reda på mer är även viktigt för att kunna bemöta föräldrars oro och funderingar relaterade till prenatal överföring av PFAS från mor till barn, under amning och direkt exponering.
För få information om eventuella skillnader om barns språkliga utveckling utifrån PFAS exponering har registerdata inhämtats rörande vilka barn som remitterats från barnhälsovården i Blekinge till logopedmottagning i region Blekinge för språklig utredning och data om eventuell efterföljande diagnos. Denna data har sedan kopplats till om barnens mödrar bott i hög-, mellan- eller bakgrundsexponerat område under en 5- årsperiod innan graviditet. Resultat från denna studie visar på förhöjd hazard ratio för barn till högexponerade mödrar att remitteras för språklig utredning och även en ökad hazard ratio att diagnosticeras vid minst två tillfällen med en och samma språkliga diagnos. Resultat visar att flickor förefaller vara mer känsliga pojkar.
Insamlande av data sker även årligen från en grupp mödrar i Blekinge med barn födda efter PFAS-upptäckten. Detta sker genom utskick av formulär rörande barnens kommunikativa och språkliga utveckling upp till det att barnen fyller 5 år. För denna grupp finns även uppgifter om PFAS-halter då det samlats in prover från mödrar under graviditet och prover från barnen.