Birte Bruchmüller

Om Birte Bruchmüller

Mitt avhandlingsprojekt

"Nordiska internationella symbolister och konceptet av androgynitet"

I mitt avhandlingsprojekt studerar jag fem internationellt verksamma nordiska bildkonstnärer och deras konstproduktion vid sekelskiftet 1900. Genom att studera den svenska grafiska konstnären Tyra Kleen (1874-1951), den svenska målaren Olof Sager-Nelson (1868-1896) samt de finländska bildkonstnärerna Magnus Enckell (1870-1925), Beda Stjernschantz (1867-1910) och Ellen Thesleff (1869-1954), ägnar sig mitt projekt åt ett ganska outforskat internationellt spår av Nordisk symbolism som en relevant parallell till nordisk nationell konst.

De valda konstnärernas heterogena produktion utmärker sig av tidlösa och ganska platslösa bilder som även går bortom kön. Jag fokuserar på att utforska konceptet av androgynitet samt alternativ till det binära könssystemet i deras konst. Jag studerar hur kulturella dimensioner av androgynitet och ett androgynt skönhetsideal möjligen kommer till uttryck i de valda konstverken och hur detta kan relateras till samtida intellektuella, kulturella, vetenskapliga och religiösa diskurser.

Intresseområden

- Critical historiography

- Nordisk sekelskifteskonst omkring 1900

- 1800-talets internationella konstnärsnätverk

- Arts and Crafts, Art Nouveau, Dekadenter & Symbolism

- Relationen mellan text och bild i 1800-talets illustrerade böcker, tidskrifter etc.

---------------------------------------------------------- Att transcendera den fysiska världen: musik som tema inom nordisk bildkonst vid förra sekelskiftet - mitt bidrag till institutionens forskardag

https://kultur.gu.se/forskning/institutionens-forskardag/filmer-fran-forskardagen-2018

• Här kommer mitt bidrag till institutionens forskardag från den 7 februari 2018, längst ner på sidan, där jag är inne på en potentiell del av mitt avhandlingsprojekt: musikalisk representation i visuell kultur inom nordisk sekelskifteskonst. Mitt huvudsakliga intresse ligger här vid figurernas uppgående och absorption i musicerandet eller lyssnandet och på vilket sätt det har varit tidstypiskt eller även kännetecknande för den symbolistiska och idealistiska estetiska rörelsen.

Obs! Tyvärr har jag märkt i efterhand att vissa nämnda saker blev fel. Därför tillägger jag här en korrigering:

• Charles Grolleau var en fransk poet och tillhörde kretsen kring den franska "La Plume"-tidskriften.
• Tidskriften var ett språkrör för den franska och inte den finska symbolismen.
• En icke-mimetisk gestaltningsprincip gäller när gränserna mellan "jaget" och "världen" smälter samman.
• de 3 bilderna, framförallt Stjernschantzs, pekar mot en stilistisk orientiering hos arkaisk konst, för- eller högrenässansen.