Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Vården negligerar patienter med hjärtsvikt

Trots att hjärtsvikt är en av de vanligaste och dyraste sjukdomarna i samhället är åkomman underbehandlad. Nu krävs åtgärder för att dessa patienter ska få rätt behandling, något som dessutom sparar pengar, skriver en rad läkare och sjuksköterskor i ett upprop på SvD.se.

En nyligen genomförd utredning i Stockholms läns landsting visar att de tre åkommor som är dyrast för samhället är hjärtsvikt, stroke och lårbensfraktur. Under de senaste 10–15 åren har den medicinska behandlingen av hjärtsvikt varit mycket framgångsrik, det finns nationella och internationella riktlinjer för vilken vård och behandling patienterna ska erbjudas.

Men trots all denna kunskap fortsätter underbehandlingen av dessa patienter. För att fler patienter ska få tillgång till rätt vård och behandling krävs det åtgärder.

Beslutsfattare ska:

  • inrätta fler hjärtsviktmottagningar
  • öka samarbetet mellan hjärtsviktsmottagningar, kliniker och vårdcentraler.
  • ställa krav på uppgifter om vårdkvalitet vid hjärtsvikt

Vårdgivarna ska:

  • följa de riktlinjer som finns för diagnostik och behandling
  • registrera patienterna i det nationella kvalitetsregistret RiksSvikt.

Tvåhundratusen patienter lider av hjärtsvikt, många gånger i det dolda, men det är också den vanligaste orsaken till sjukhusvård för patienter över 65. Dödligheten är lika stor som vid allvarliga cancersjukdomar. Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte orkar pumpa ut blod till kroppens alla organ tillräckligt vilket leder till sämre blodflöde till bland annat muskler, inre organ och hjärnan, samt blodstockning med ansamling av vätska i ben och lungor. Symtomen är bland annat andnöd och nedsatt ork. Vanligaste orsaken är genomgången hjärtinfarkt och högt blodtryck.

Flera av forskningsframstegen har gjorts av svenska forskare. Diagnos med ultraljudsunderökning, behandling med effektiva läkemedel samt hjärtsviktsmottagningar är åtgärder som ökar överlevnaden samt välbefinnandet och minskar behov av sjukhusvård.

Dagens sjukvårdsorganisation är fragmenterad med slutenvård på många enheter.Patienterna skrivs ut till dålig uppföljning och utan kontinuitet. Många patienter får inte rätt utredning och behandling. I primärvården får bara cirka 40 procent rätt läkemedel, och endast 20 procent får rätt dos!

Hjärtsviktsmottagningar är inte konsekvent utbyggt på sjukhusen och nästan inte alls i primärvården. En svensk undersökning i primärvården har visat att efter några timmars utbildning och med fortsatt kontakt kunde behandlingen av patienterna förbättras dramatiskt. Sjuksköterskebaserade hjärtsviktsmottagningar utgör en utmärkt bas för samarbete och vård. Dessa mottagningar rustas för närvarande ned i flera regioner.

Annan ny svensk forskning visar att patienten oftast skulle kunna undvika akuten om möjlighet till kontinuitet och direktintag fanns. Det nationella hjärtsviktsregistret RiksSvikt är en viktig länk för kvalitetsuppföljning och vårdförbättring.

Att behandla hjärtsvikt enligt gällande riktlinjer skulle innebära en kostnadsbesparing för sjukvården enligt en hälsoekonomisk uträkning i storleksordningen 230 miljoner redan under det första året om 150000 patienter med hjärtsvikt fick behandling enligt gällande riktlinjer.

Låt oss ta chansen och förbättra vården för våra hjärtsviktpatienter NU! Europeiska kardiologföreningen och de nationella föreningarna manifesterar stöd för hjärtsviktspatienterna helgen den 8-9 maj i år. På många ställen i landet ordnas öppet hus med föreläsningar och visningar av vad modern hjärtsviktsvård kan erbjuda.

HANS PERSSON

docent, överläkare, ordförande i Svenska Cardiologföreningens arbetsgrupp för Hjärtsvikt, Hjärtkliniken, Danderyds sjukhus

ULF DAHLSTRÖM

professor, registerhållare för Nationella kvalitetsregistret RiksSvikt, Chef för avdelningen för Kardiovaskulär Medicin, Universitetet i Linköping

KARL SWEDBERG

professor, överläkare, Sahlgrenska Akademien, Göteborgs Universitet

ANDERS WALDENSTRÖM

professor, Kardiologiska kliniken, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

KURT BOMAN

professor, överläkare, Umeå universitet, Skellefteå lasarett

INGER EKMAN

professor, sjuksköterska, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet

ANNA STRÖMBERG

professor, sjuksköterska, Linköpings Universitet

STAFFAN JOSEPHSON

generalsekreterare Hjärt-Lungfonden

BERNDT NILSSON

ordförande Hjärt-Lungsjukas Riksförbund