Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Utvecklar en ny teori om rörelseinlärning

Publicerad

Hur går det egentligen till när elever lär sig helt nya rörelser, rörelser de inte behärskar sedan tidigare? Dean Barker, docent vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap, undersöker den frågan inom ramen för ett fyraårigt forskningsprojekt, med stöd från Vetenskapsrådet.

Vi träffas på högstadieskolan Nya Påvelundsskolan i västra Göteborg. Dean Barker, hans forskarkollega i projektet Håkan Larsson från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, samt Robin Lindgren, lärare i engelska, svenska och idrott på skolan. Den tredje verksamma forskaren i projektet, Gunn Nyberg från Högskolan Dalarna, är inte på plats idag.
 

Håkan Larsson, Robin Lindgren och Dean Barker.Fr v Håkan Larsson, Robin Lindgren och Dean Barker.

Strax ska Robin Lindgren leda sin sjätte lektion inom ramen för projektet och de tre går först gemensamt igenom lektionsupplägget för den niondeklass som inom kort ska ha idrottslektion. Lektionen för klass 9D blir en av tio på tema jonglering, med i första hand bollar, sjalar och käglor.

Dagens lektion i skolans idrottssal blir till stora delar i form av helklassövningar. Den börjar med att 26 elever samtidigt och parvis ska försöka hålla fyra bollar vardera i luften samtidigt. Därefter väntar bland annat Följa John-övningar där eleverna ska hålla sjalar i luften till musik innan det blir dags för jongleringsövningar mot slutet.
Det blir en varierad och omväxlande lektion. Medan Robin Lindgren leder lektionen observerar Dean Barker och Håkan Larsson. De båda plockar då och då ut elever för att ställa specifika frågor om övningarna, hur de tar till sig instruktionerna, vad de upplever som svårt.
Elise BengtssonElise Bengtsson är en av de jonglerande eleverna. Hon är fullt införstådd med varför klassen får lägga tio idrottslektioner på jonglering.

– De forskar om hur vi lär oss rörelser. Det är roligt med variationen. Vi har också haft en del cirkusövningar. Det är nya rörelser, helt annorlunda än exempelvis inom bollsporterna. Jag gillar det, men en del tycker att tio lektioner om detta blir lite mycket även om de flesta gillar idrott, säger Elise Bengtsson som även idrottar på fritiden i en bågskytteklubb.

Forskningsprojektet kommer att bedrivas i nio idrottsklasser vid tre skolor under den treåriga datainsamlingen. Utöver jonglering ingår att eleverna på olika orter ska få lära sig att cykla på enhjuling och få lära sig olika former av dans.

Inte fokuserade på lärprocessen

– Målet är att utveckla de teorier som finns om hur nya rörelser lärs in. De teorier som finns är mycket situationsbundna. Projektet ger mig tid att fördjupa mig i ett ämne som jag är extremt nyfiken på. Genom att sammanföra befintliga teorier och kunskaper med erfarenhets- och observerbara aspekter av rörelse kommer vi att utveckla en ny teori, säger Dean Barker.

– Teorierna som finns är också mycket fixerade vid ett visst rörelseutförande och knutna till mätande istället för att fokusera på vad eleverna behöver lära sig och hur de bäst kan göra det. På det här sätter vill vi skaffa ett användbart redskap för våra idrottslärare, säger Håkan Larsson.

Robin Lindgren instämmer i att en sådan teori hade varit högst användbar i idrottsdelarna av hans egen lärarutbildning.

Fakta: Dean Barker beviljades hösten 2017 medel från Vetenskapsrådet på 5 460 000 kronor för forskningsprojektet Att röra sig annorlunda: Utveckling av en icke-dualistisk teori om lärande av rörelser. Utöver Dean Barker och Håkan Larsson från GIH är även Gunn Nyberg från Högskolan Dalarna en av forskarna i projektet.

 Bild från gympasalen