Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Svart hål kollapsar
Foto: ModeList, Mostphotos
Länkstig

”Upptäckterna har förändrat vår världsbild” 

Publicerad

Årets nobelpris i fysik går till Roger Penrose, Reinhard Genzel och Andrea Ghez för deras upptäckter om svarta hål.
− Priset handlar om vår grundläggande förståelse för hur universum fungerar, säger Mattias Marklund, professor i teoretisk fysik vid Göteborgs universitet. 

Svarta hål, det vill säga astronomiska objekt med så stark gravitation att inte ens ljus kan ta sig därifrån, har forskarna funderat över ända sedan Newtons tid. När Einstein tog fram sin allmänna relativitetsteori 1915 upptäcktes att svarta hål var en naturlig konsekvens av teorin. Under lång tid antogs att naturen antagligen hade sätt att undvika att svarta hål bildades.  

Roger Penrose, som får ena halvan av priset, har med hjälp av matematiska modeller visat att den allmänna relativitetsteorin leder till att svarta hål kan bildas.  

Bild
Porträtt av Mattias Marklund
Mattias Marklund, professor i teoretisk fysik.
Foto: Johan Wingborg

− På 60-talet lyckades Roger Penrose visa att svarta hål var oundvikliga, om den allmänna relativitetsteorin stämmer. Och objekt som passar in på beskrivningen av ett svart hål har sedan dess observerats vid ett flertal tillfällen, något som den andra halvan av priset handlar om, och som också tros vara en central drivkraft för många galaxer, säger Mattias Marklund.  

Reinhard Genzel och Andrea Ghez, som delar på den andra halvan av priset, upptäckte att något osynligt och extremt tungt styr stjärnornas kretslopp närmast mitten av vår egen galax, Vintergatan. Ett supermassivt svart hål är den enda i dag kända förklaringen.  

”Ännu bättre förståelse”  

Enligt Mattias Marklund har pristagarnas upptäckter medfört att svarta hål  gått från att vara exotiska teoretiska konstruktioner, till att vara en högst reell del av modern astronomi och vår förståelse för universums dynamik.   

− Upptäckterna som belönas i år har förändrat vår världsbild, det vill säga vår bild av hur vårt universum är beskaffat, och lett till att vi har fått en ännu bättre förståelse för hur till exempel galaxer utvecklas över tiden.   

Maria Sundin, astrofysiker vid Göteborgs universitet, är även hon glad över dagens av pristagare.  

− När jag är ute bland människor brukar jag få två frågor. Den ena är om det finns liv i universum, den andra hur svarta hål fungerar. Så intresset är jättestort runt svarta hål och det är verkligen roligt att årets nobelpris handlar om detta. Nu kommer jag kunna svara bättre på frågan om svarta hål men den om liv i universum kvarstår, säger hon.  

Text: Thomas Melin och Carina Eliasson