Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Uppfinningar från universitet och högskolor kraftigt undervärderade

Publicerad

Akademiska patent står för en betydligt större andel av totala antalen patent i Sverige än man tidigare erfarit. I detta avseende är Sverige till och med något bättre än USA. Samtidigt finns en enorm potential i det svenska systemet med kommersialisering av akademisk forskning. Detta visar en ny avhandling från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Universiteten har genom den så kallade tredje uppgiften, samverkan med näringsliv och samhälle, ett ansvar att bidra till den ekonomiska tillväxten. Detta har resulterat i nya strategier och metoder inom kommersialisering och samverkan mellan universitet och näringsliv.

Med sin doktorsavhandling i innovation och entreprenörskap har Evangelos Bourelos, tillsammans med bland andra professor Maureen McKelvey, studerat hur kunskap skapas och överförs från universitet och högskolor till näringslivet. Fokus ligger på akademiska patent, vilket avser patent med minst en akademisk uppfinnare. Genom tillgång till nya data och nya metoder har man kunnat konstatera att andelen akademiska patent ligger många gånger högre än de traditionella metoderna att mäta patent från den akademiska världen har visat. Det handlar om drygt 6 procent istället för knappt 0,5 procent.

– Akademiska patent är klart undervärderade. När man värderar dessa på rätt sätt ser man inte bara att de står för en avsevärt högre andel. Det är också höga tal i jämförelse med andra länder. Vi är jämförbara eller till och med något bättre än USA som tidigare ansetts överlägset, säger Evangelos Bourelos.

Forskarna har också undersökt faktorer som påverkar kommersialiseringen av forskningsresultat. Det visar att akademiker är generellt positivt inställda till kommersialisering och att de också uppnår tillfredsställande kommersialiseringsresultat, mätt i patent och nya företag. Resultaten visar ett positivt samband mellan vetenskaplig publicering och kommersialisering, liksom att universitetens stödstrukturer i form av tekniköverföringskontor, kurser i entreprenörskap och företagsinkubatorer har en viktig roll att spela.

– Vi ser också, något förvånande, att forskarna som samverkar med näringslivet även har bättre kvalitet på sin forskning. De överger inte heller grundforskningen till förmån för tillämpad forskning, vilket man skulle kunna anta, säger Evangelos Bourelos.

Evangelos Bourelos berättar vidare om vad han, utifrån forskningsresultaten, bedömer som det forskningsfält som har störst kommersialiseringspotential: nanoteknik.

– Forskningen inom nanoteknik är mycket stark i Sverige. Vi ligger redan på en hög nivå och det finns en bra blandning mellan grundforskning och tillämpad forskning. Jag bedömer att detta kommer bli lika stort som IT-boomen under kommande decennier. Lyckas vi att kommersialisera forskningen blir det en stor tillgång både för svenska företag och det svenska samhället, säger Evangelos Bourelos.

Evangelos Bourelos


Avhandlingen presenteras idag den 17 december 2013.

Titel: ”Knowledge creation and technology transfer: An analysis of Swedish academics”
Institutionen för ekonomi och samhälle, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

> Här kan avhandlingen läsas i sin helhet

Kontaktinformation:
Evangelos Bourelos, fil.dr.
Tel. 031-786 1486
evangelos.bourelos@handels.gu.se

Daniel Karlsson, kommunikatör
Tel. 031-786 54 77, 0733-68 75 20
daniel.karlsson@handels.gu.se