För två år sedan lanserade Göteborgs centrum för hållbar utveckling på Chalmers och Göteborgs universitet tillsammans med SDSN Northern Europe ett gratis webbverktyg med namnet SDG Impact Assessment Tool. Syftet med verktyget är att hjälpa organisationer att få bättre förståelse för hur olika typer av aktiviteter påverkar de globala målen för hållbar utveckling. Verktyget utvecklades ursprungligen för Chalmers och Göteborgs universitet, andra universitet samt mindre företag.
En första undersökning av vilka användarna egentligen är, visar att verktyget har spridit sig betydligt vidare än förväntat.
– Resultaten både bekräftar och förvånar oss. Vi visste visserligen att verktyget nått fler än de tänkta målgrupperna men kanske inte i den här omfattningen, säger Anders Ahlbäck som är projektledare för verktyget.
Universitet stora användare
I nuläget har verktyget 7000 användare och varje vecka loggar runt 500 av dem in i verktyget. Utöver anställda och studenter på Chalmers och Göteborgs universitet finns även Högskolan Väst, Sveriges lantbruksuniversitet och Luleå tekniska universitet med på listan över dem som använder verktyget oftast.
I det internationella genomslaget utmärker sig universiteten i Gent och Åbo som frekventa användare. Men det finns användare på universitet i flertalet europeiska länder, Nordamerika och Australien.
Beslutsfattare och andra grupper som överraskar
Andra branscher som är framträdande bland användarna är forskningsinstitut, riskkapitalbolag och investerare, hållbarhetskonsulter, småföretag och startups, samt kommuner och kommunala bolag.
– Vi har ett intresse från kommuner främst i Sverige men även i Norge och Finland. Sedan en tid tillbaka har vi påbörjat ett samarbete med Strängnäs kommun och region Sörmland för att bygga erfarenheter om hur verktyget kan tillämpas i planeringsprocesser och strategiskt arbete, berättar Martin Eriksson som är forskare på Chalmers och ansvarig för nätverket SDSN Northern Europe som hjälper till att sprida information om verktyget.
En annan stor grupp bland användarna är olika typer av finansiärer i Sverige, Storbritannien och Norge såsom forskningsfinansiärer, inkubatorer, riskkapitalbolag och stiftelser som erbjuder finansieringsstöd.
– Det är spännande att se att flera olika typer av beslutsfattare har hittat vårt verktyg och vill ta sig an Agenda 2030 och hållbarhetsmålen med hjälp av det. Om verktyget används för att skapa breda, objektiva och förankrade beslutsunderlag, finns potential att få verklig effekt i samhällsutvecklingen, fortsätter Anders.
De organisationer som överraskar är bland andra multinationella teknikföretag, religiösa samfund, en ideell organisation för uthyrning av lägenheter i Storbritannien och ett spelföretag.
– Ja, det är lite extra kul att se eftersom det innebär att verktyget är så pass enkelt att det fungerar i många olika typer av sammanhang, såväl för multinationella företagsgiganter som mer samhällsstödjande verksamheter och mindre aktörer, tycker Anders. Att erbjuda tydlig struktur utan att reducera komplexiteten i hållbar utveckling är verktygets främsta uppgift.
Hur verktyget används på Chalmers och Göteborgs universitet
SDG Impact Assessment Tool har använts i flera olika sammanhang inom Chalmers och Göteborgs universitets verksamheter sen det lanserades.
I undervisning har verktyget använts i flera kurser på Chalmers och Göteborgs universitet, där studenter själva har gjort hållbarhetsanalyser. Verktyget har också demonstrerats för lärare för att sprida användningen till fler.
Planering och strategi är ett annat område där verktyget kommit till nytta. Exempelvis har styrkeområdet Transport på Chalmers upprättat en handlingsplan baserat på resultat från verktyget. Fem av sju delar av Chalmers klimatstrategi har utvärderats med verktyget för att identifiera eventuella risker att det klimatstrategiska arbetet sker på bekostnad av andra hållbarhetsaspekter. Inom hållbarhetsplanen i Chalmers prioriterade verksamhetsutveckling (PVU) används verktyget för att kartlägga bidraget till genomförandet av Agenda 2030.
Verktyget har också använts inom forskning och forskningsfinansiering. Flera forskningsfinansiärer ställer ökande krav på forskare att visa hur deras ansökningar bidrar till hållbarhetsmålen och då har forskare använt verktyget som stöd. Till exempel har verktyget använts i forskningsprogrammet MISTRA Carbon Exit för att kartlägga påverkan på hållbarhetsmålen från scenarier för hur Sverige skall nå netto-noll-utsläpp av växthusgaser år 2045.
Inom innovationsområdet har verktyget testats av Chalmers Ventures och GU Ventures för att uppskatta påverkan på hållbarhetsmålen för de innovationer de arbetar med.
– Vi har lagt ganska mycket tid på att förstå om verktyget passar för olika tillämpningar inom ett universitet. Nu vet vi att det fungerar bra i såväl utbildning och forskning som i strategiskt arbete, planering och olika utvärderingar, säger Anders. Allt beror på vilken utgångspunkt man har och vilka avgränsningar man gör.
Hur analysen är gjord
Data som genereras i verktyget är helt sekretessbelagt genom kryptering och är enbart tillgänglig för användaren själv. Den enda data som finns tillgänglig är den e-post-adress som används vid inloggningen. Det är räkneverket kring antal användare och ändelserna i e-post-adresserna som har gett ledtrådar till den sammanställning av användare som nu är gjord. Någon djupare analys än så går inte att göra och det är ett medvetet val av projektledaren.
– Användarna kan känna sig helt trygga med att fylla i vad som helst i på sitt eget konto. Det är en förutsättning för att verktyget ska fungera i många olika branscher. Vi kan vara hur nyfikna som helst på innehållet men längre än så här kommer vi inte, säger Anders.
Ett globalt verktyg för globala mål
I sammanställningen ingår vilka länder finns representerade. Det är en stor spridning såväl i Europa som i resten av världen: Sverige, Norge, Finland, Danmark, Island, Färöarna, Belgien, Holland, Spanien, Frankrike, Italien, Tyskland, Portugal, Österrike, UK, Irland, Tjeckien, Canada, USA, Australien, Kina, Tanzania, Egypten, Thailand och Japan.
Nästa steg
Det högsta önskemålet bland de som använder verktyget idag är att få verktyget översatt till sitt eget språk. Nu kan Anders bjuda på goda nyheter.
– Vi har just startat ett projekt för att föra över verktyget till en ny webbplattform med målet att översätta verktyget till så många språk vi kan hantera, säger Anders. Vi tror att det kommer att öka spridningen av vilka som använder verktyget ännu mer. Det blir mycket spännande att följa!
