Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Undersöker varför vissa skolor lyckas

Publicerad

Hallå Ulf Blossing, skolforskare och ny professor i pedagogik vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, hur ser egentligen sambandet mellan goda elevresultat och skolornas organisation ut?

– Vi har funnit att på de skolor där elevernas resultat har ökat så utmärks organiseringen av samförstånd och samordning. Lärarna är eniga i uppdraget att anpassa undervisningen till elevernas behov och att organisera arbetet utifrån det.

I andra sammanhang understryks att lärarkompetens är den enskilt viktigaste resursen för lärandet. Är skolornas organisation rentav viktigare?
– Jag skulle säga att såväl lärarkompetens som en tydlig och målinriktad organisering är viktiga. Lärarkompetens är inget statiskt utan den behöver utvecklas och för det behövs en god organisering så lärarna kan lära av varandra.

I den nyligen utkomna boken Att organisera för skolframgång kritiserar du och medförfattarna den autonoma lärarkulturen. Vad avser ni med den kritiken?
– Med det menas en kultur där den enskilda lärarens självbestämmande sätts i förgrunden, och som leder till att lärarna inte kommunicerar med varandra om professionella överväganden i undervisningen, till nackdel för elevernas lärande.

Du har bland annat samarbetat med kollegor i Norge och Danmark under senare år där ni granskat de förändringar som skolorna i Norden genomgått sedan millennieskiftet. Vilka är era huvudsakliga slutsatser?
– Att den politiska visionen om ’en skola för alla’ aldrig har förverkligats. Att den politiska ordningen med mer av marknadsstyrning har utmanat den visionen och tydligt har påverkat skolornas arbete, men att ’en skola för alla’ ännu fungerar som en grundval för skolutvecklingen i de skandinaviska länderna.

Mer information:
Ulf Blossing, telefon: 0727-454646, e-post: ulf.blossing@gu.se