Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Tre unga forskare från Göteborgs universitet bland årets Wallenberg Academy Fellows

Publicerad

Materialegenskaper som kan förändra tillvaron för mänskligheten, den globala uppvärmningens påverkan på jordens artrikedom och finansmarknadens moraliska roll och etiska ansvar. Det är utmaningar som tre unga forskare vid Göteborgs universitet ska ta sig an som nyantagna så kallade Wallenberg Academy Fellows.

Forskningsprogrammet Wallenberg Academy Fellows är Sveriges största privata satsning på unga forskare inom medicin, naturvetenskap, teknik, humaniora och samhällsvetenskap. Programmet finansieras av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och anslaget uppgår till mellan 5 och 9 miljoner kronor per forskare under fem år beroende på ämnesområde.

– Att tre av årets nyantagna Wallenberg Academy Fellows kommer från Göteborgs universitet visar att vi har unga, lovande forskare som angriper svåra och långsiktiga framtidsfrågor, säger Staffan Edén, vicerektor vid Göteborgs universitet med ansvar för forskningsfrågor.

Studerar hur finanssektorn kan ta större etiskt ansvar

Joakim Sandberg. Foto: Ulrika Rosell.En av de tre forskarna är Joakim Sandberg, docent i praktisk filosofi, som ska utveckla en ny teoribildning kring finansmarknadens moraliska roll och etiska ansvar.

– För att förändra världen måste vi börja med en ambitiös men trovärdig målbild, det vill säga en teori som ger oss riktning. Det är det min forskning ska bidra till, säger Joakim Sandberg.

Efter den senaste finanskrisen och dess förödande effekter på samhället menar allt fler att bankers och fonders kortsiktiga strävan efter vinster bidrog till fallet. Joakim Sandberg ska utveckla en grundläggande filosofisk teori, som får betydelse för den politiska reformprocessen. Han ska även utvärdera förslag på åtgärder för att motverka framtida kriser, till exempel förändrade belöningssystem för chefer och ny lagstiftning kring värdepappershandel.

Hur påverkas jordens arter av klimatförändringen?

Som Wallenberg Academy Fellow ska Alexandre Antonelli, docent i biologi, göra storskaliga kartläggningar av nutida och forntida arter för att besvara frågan hur den globala uppvärmningen kommer att påverka artrikedomen på jorden. De åtta miljoner olika arter som lever på jorden i dag är sannolikt mindre än en hundradels procent av de arter som någonsin funnits. I projektet kommer flera hundra miljoner DNA-sekvenser från växter, djur och svampar analyseras och över tre miljoner dokumenterade fossiler kartläggas.

Alexandre Antonelli. Foto: Göteborgs botaniska trädgård. Det finns tecken på att de pågående klimat- och miljöförändringarna inte kommer att drabba alla arter på samma sätt. Däremot vet vi förvånansvärt lite om vilka faktorer som avgör arternas risk att dö ut på kort och långsikt. Vissa ogräs och arter med stora utbredningar kan till exempel gynnas, medan långlivade arter med komplexa ekologiska samspel antagligen lever mycket farligare, säger Alexandre Antonelli.

Utifrån resultaten kommer Alexandre Antonelli att dra slutsatser om hur arter uppstått och dött ut. Genom att lära sig av historien vill han kunna göra mer trovärdiga uppskattningar om hur den globala uppvärmningen kommer att påverka olika arter i framtiden. Därmed kan insatser riktas mot de regioner där hotet mot den biologiska mångfalden är som störst. 

Nya spännande material kräver nya fysikaliska teorier

Material med nya egenskaper kan förändra tillvaron för mänskligheten. Johan Nilsson, docent i fysik, utvecklar teoretiska modeller som kan beskriva material med annorlunda magnetiska och supraledande egenskaper; material som i framtiden kan användas i allt från nya datorer till smarta fönster.

Johan Nilsson. Foto: Sture Nilsson.Inom fysiken använder forskare bland annat matematiska modeller för att beskriva och förstå egenskaper hos fasta eller flytande material. Det kan handla om magnetism, supraledning eller speciella egenskaper i olika metaller. För våra vanligaste material fungerar teorierna väl och är ett viktigt verktyg inom exempelvis materialutveckling. Men det finns material där standardteorierna fungerar dåligt. Ett exempel på en sådan klass av material är de så kallade Mottisolatorerna, som enligt standardteorierna borde vara ledande, men som i verkligheten är isolerande material.

– Vill vi ha en fortsatt snabb teknisk utveckling kommer användandet av nya material och hittills oanvänd fysik vara nödvändig, och det är här min forskning kommer in, säger Johan Nilsson, den tredje forskaren från Göteborgs universitet som återfinns bland årets Wallenberg Academy Fellows.

För mer information, kontakta:
Ulrika Lundin, pressekreterare, telefon: 031–786 67 05, 070–775 88 51, e-post: ulrika.lundin@gu.se

Fakta om Wallenberg Academy Fellows:
Programmet har inrättats av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse i nära samarbete med fem kungliga akademier och 16 svenska universitet. Universiteten nominerar forskare till programmet, akademierna utvärderar kandidaterna och presenterar de mest lovande forskarna för Wallenbergstiftelsen, som sedan gör det slutliga urvalet. Därefter tar universiteten långsiktigt ansvar för de utvalda forskarnas verksamhet.

Totalt 29 forskare från olika lärosäten finns med bland årets Wallenberg Academy Fellows. Efter den första femårsperiodens slut kommer forskarna att ha möjlighet att söka stöd för ytterligare fem års finansiering.