Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Cementas fabrik i Slite på Gotland
Cementas fabrik i Slite på Gotland.
Foto: Cementa
Länkstig

Tre frågor till Malin Dahlström, forskare i cementhistoria

Publicerad

Enligt vissa delar av opinionen står Sverige och faller med fortsatt tillstånd för Cementas tillverkning av just cement i Slite på Gotland. Hur blev cementtillverkningen så koncentrerad till ett enda företag och vad handlar konflikten om? Vi har frågat Malin Dahlström, forskare i ekonomisk historia med cementkartellernas historia som specialitet.

Varför har vi ett monopol inom cementtillverkningen i Sverige?

Bild
Malin Dahlström, forskare i ekonomisk historia vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet
Malin Dahlström, forskare i ekonomisk historia.

Den svenska cementindustrin har redan sedan starten på 1870-talet dominerats av det företag som idag är Cementa. Under 1900-talet samarbetade de svenska cementföretagen i karteller och delade upp marknaden mellan sig. Det fanns även karteller på den europeiska marknaden som begränsade konkurrensen. På 1970-talet fanns bara två företag kvar och genom ett riksdagsbeslut slogs dessa två ihop till ett enda, det som idag är Cementa. Huvudskälet för fusionen var att produktionen på det sättet skulle kunna behållas i Sverige och industrin behövde också rationaliseras. Svenska staten var minoritetsägare i Cementa och reglerade priserna ända fram till 1991 då företaget privatiserades helt. 1999 köptes Cementa av tyska HeidelbergCement som äger de två kvarvarande svenska fabrikerna, fabriken i Slite och den mindre fabrik som finns i Skövde.

Hela världens cementindustri domineras av några få enorma företag. En av anledningarna är att produktionen av cement kräver stora kapital och också är extremt energikrävande. Fabrikerna behöver vara stora för att produktionen ska vara rationell. Det gör att marknaden är beroende av några få aktörer och dessa får mycket stor makt. Cementindustrin i Europa är dessutom till stor del integrerad med andra delar av byggindustrin, vilket innebär att de stora företagen även kontrollerar betong- och byggvaror som görs av cement.   

Hur hamnade en så enorm cementfabrik just i Slite på Gotland?

Läget och tillgången till kalksten, eftersom kalk är en huvudingrediens i cement. Fabriken ligger precis vid en bra hamn vilket ger goda möjligheter att skeppa cement på Östersjön.

Vilket är främsta skälet till att protester har höjts mot cementindustrin i Slite?

Allt sedan det stora kalkstensbrottet i File Hajdar på Gotland öppnades på 1970-talet har det funnits konflikter mellan miljö- och industriintressen. Det har bland annat handlat om att värna landskapet och utrotningshotade arter och även om själva brytningen och transporterna som orsakar buller och damm. File Hajdar är numera naturreservat.

Den stora frågan nu handlar om grundvattnet, Gotland har redan nu problem med vattentillgången och det är inte helt klarlagt hur fortsatt brytning kommer att påverka grundvattnet.

 

Mer information

Intervju i P1 Morgon:
Lyssna på P1 Morgons intervju med Malin Dahlström
(andra intervjun lite längre ner på sidan)

Kontaktinformation:
Malin Dahlström
Avd för ekonomisk historia
Handelshögskolan
Göteborgs universitet
malin.dahlstrom@gu.se
070-4912851

Malin Dahlström disputerade 2015 på avhandlingen Konkurrens, samarbete och koncentration. Kalkstens- och cementindustrin i Sverige 1871-1982