Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Tarmbakterier kan ge en fetmabefrämjande hjärna

Publicerad

En total avsaknad på tarmbakterier hos möss visar sig leda till förändringar i de delar av hjärnan som styr aptit, förbränning av näring och fettmassa enligt en ny studie vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Två ämnen som minskar fetma produceras i högre grad i hjärnan hos möss som saknar tarmbakterier.

– Man vet sedan tidigare att tarmens matinnehåll kan påverka hjärnan. Därför är det på sätt och vis logiskt att den andra komponenten av tarminnehållet, bakterierna, också kan göra det, säger professor John-Olov Jansson.

– Bakterierna tycks kunna prata med hjärnan och påverka aptiten
Alla människor, möss och andra däggdjur har tarmbakterier som framför allt finns i tjocktarmen. Tarmbakterierna underlättar nedbrytning och upptag av näringsämnen från tarmen, vilket oftast leder till ökad fettmassa. På senare år har man dock börjat ana att tarmbakterier kan öka mängden kroppsfett även på andra sätt.

Tarmbakterier påverkar beteenden

De nya rönen tyder på att bakterierna i tarmen inte bara bryter ned föda utan också kan ”prata” med delar av hjärnan och därmed påverka aptiten och fettförbränningen. Kanske sker detta via hormoner, signalsubstanser i blodet, eller via nerver som går från tarmen till hjärnan. Enligt studierna som gjorts på möss ser det ut som att tarmbakterierna kan påverka beteenden, till exempel hur ofta och hur länge en mus äter.
Nu vill forskargruppen vid Sahlgrenska utreda vilken typ av skillnader mellan olika musindividers tarmflora som kan påverka hjärnan och därmed aptit och fettförbränning. I förlängningen handlar det om att ta reda på om resultaten är giltiga även för människor och om en persons tarmflora kan ge honom/henne en ”hungrig hjärna” som ökar risken för fetma.

– Detta är ytterligare ett exempel på hur viktiga tarmbakterierna är för olika biologiska funktioner, säger professor Fredrik Bäckhed.

Artikeln The gut microbiota reduces leptin sensitivity and the expression of the obesity suppressing neuropeptides proglucagon (Gcg) and brain-derived neurotrophic factor (Bdnf) in the central nervous system publiceras i den vetenskapliga tidskriften Endocrinology.

Kontakt:
John-Olov Jansson, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, telefon: 073–901 1122, e-post: joj@neuro.gu.se