Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Svenska myndigheter anpassar sig till mediernas spelregler

Svenska myndigheter anpassar på olika sätt sin verksamhet till mediernas spelregler. Men har också större möjligheter än vad forskningen tidigare visat att själva utveckla metoder, strategier och förhållningssätt som gör det möjligt att aktivt påverka hur stor betydelse medierna ska ha för deras verksamheter. Det visar en ny rapport från Göteborgs och Uppsala universitet.

Begreppen medialisering och medielogik används ofta för att beskriva mediernas ökande betydelse i samhället och hur organisationer anpassar sin verksamhet till dess normer, principer och arbetsrutiner. Forskarna Magnus Fredriksson och Josef Pallas har studerat svenska myndigheter och gjort en övergripande kartläggning av deras mediearbete.

De har analyserat samtliga 238 nationella myndigheters styrdokument för kommunikationsarbete. Resultaten visar att de flesta av myndigheterna har anpassat sig till den så kallade medielogiken genom att bland annat skapa särskilda rutiner för hur mediearbetet ska gå till. Till exempel finns det ofta detaljerade instruktioner för hur anställda ska bemöta medier och frågor från journalister, likväl som riktlinjer för hur rapporter, presentationer och andra material ska anpassas så att de passar mediernas format.

Forskarna har även under tre månader följt det dagliga arbetet på en myndighets kommunikationsavdelning och gjort intervjuer med personer som arbetade på och med myndigheten. I studien blev det tydligt att anpassningen till mediernas spelregler inte följer ett givet mönster.

– I tidigare forskning har man ofta utgått ifrån att organisationer anpassar sig ungefär på samma sätt och ungefär lika mycket till medierna, men vår studie visar att anpassningen till media ser olika ut i olika situationer, säger Josef Pallas.

Resultaten visar att det finns skillnader i hur olika myndigheter förhåller sig till medier, men också att en och samma myndighet hanterar kommunikations- och medierelaterade frågor på olika sätt beroende på vilken del av verksamheten man tittar på. Anpassningen påverkas också av att flera olika yrkesgrupper inom myndigheterna av olika anledningar kan ha åsikter om, och påverka hur, myndigheterna ska bemöta medier och journalister.

Forskarna tar i rapporten inte ställning till om mediernas ökade betydelse är positiv eller negativ, men menar att resultaten hjälper oss skapa en bättre förståelse för vad det är som styr relationerna mellan organisationer och medier.

– Medierna har ett viktigt uppdrag att granska vad som sker i våra myndigheter så en viss anpassning från myndigheternas sida är nödvändig om det ska vara möjligt. Men den anpassning vi ser är mycket mer långtgående än så, säger Magnus Fredriksson.

I rapporten lyfter forskarna särskilt fram tre olika anledningar till att myndigheterna väljer att anpassa sig till medielogiken:

  • Myndigheter vill gärna synas: För många myndigheter har medieuppmärksamhet blivit ett värde i sig utan att den nödvändigtvis kopplas till andra mål eller verksamheter.
  • Myndigheterna vill skapa handlingsutrymme: Mediebilden har stor inverkan på relationerna mellan myndigheter och departement och det råder ingen tvekan om att en positiv mediebild skapar handlingsutrymme och ”lugn och ro”.
  • Myndigheterna ser medierna som en hjälp på vägen när de ska utföra sina informationsuppdrag: Många myndigheter har ett uppdrag att informera allmänheten och då blir medierna en viktig länk till allmänheten.


Rapporten Den medialiserade myndigheten. En analys av svenska myndigheters anpassningar till medielogiken är den andra i forskningsprojektet Med löpsedeln som uppdrag som drivs av forskarna Magnus Fredriksson och Josef Pallas.

Rapporten presenterades i Stockholm den 24 oktober och kan laddas ned på: http://www.jmg.gu.se/publicerat/arbetsrapporter/

För mer information:

Magnus Fredriksson, docent, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet, mobil: 070-646 11 14, magnus.fredriksson@jmg.gu.se

Josef Pallas, docent, Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet, mobil: 073-322 48 77, josef.pallas@fek.uu.se