Länkstig

Svågerpolitiken som försvann

Publicerad

Nepotism, eller så kallad svågerpolitik, var flitigt förekommande i svensk statsförvaltning i slutet av 1700-talet och i början på 1800-talet, men inte därefter - det visar ny forskning. Anders Sundell, doktorand i statsvetenskap, bidrar med ny data.

– Ett grundproblem i korruptionsforskningen är att det finns väldigt lite bra  data. Anledningen är naturligtvis att de inblandade inte har något intresse av att skylta med det offentligt.

Anders Sundell har utvecklat ett nytt sätt att mäta indikationer på nepotism i svensk statsförvaltning. Som utgångspunkt för sin studie har han använt sig av Sveriges statskalender som är ett register över offentliga ämbetsmän. Det upprättades i slutet av 1700-talet och har uppdaterats kontinuerligt sedan dess. I statskalendern har Anders Sundell letat efter ämbetsmän med samma efternamn som arbetar på samma myndighet och med hjälp av statistiska metoder undersökt om det är en ren tillfällighet eller en indikation på släktskap:

– I slutet på 1700-talet och början på 1800-talet kan vi på goda grunder utesluta att så många personer med samma efternamn jobbar ihop bara på grund av slump, men inte senare. Det är i linje med tidigare forskning som visat att förvaltningen professionaliserades avsevärt under 1800-talet.

Liknande metoder har tidigare använts för att undersöka nepotism inom den italienska universitetsvärlden, men det här är första gången den tillämpas på statsförvaltningen, och över så lång tid. Anders Sundell hoppas att det framöver ska gå att utöka analysen till fler länder.

– Databristen har hittills gjort att vi har svårt att svara på frågor som när och hur Sverige och andra länder lyckades tackla maktmissbruk och svågerpolitik inom förvaltningen. Svar på de frågorna skulle kanske kunna hjälpa länder som brottas med samma problem idag, avslutar Anders Sundell.

Publicerad analys
Anders Sundell har publicerat sin studie i uppsatsen ”Nepotism and Meritocracy” (QoG working paper series 2014:16).

Uppsatsen är en del i hans avhandlingsarbete som handlar om att ta reda på hur det gick till när korruptionen (nästan helt) försvann från den svenska statsförvaltningen.

Anders Sundell bloggar kontinuerligt på bloggen Politologerna, där du också kan läsa mer i inlägget "Svågerpolitik i Sverige": https://politologerna.wordpress.com/2015/01/22/svagerpolitik-i-sverige/