Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Stort tryck på årets vetenskapsfestival

Science Slam på Universeum: Per-Erik Milam, postdoktor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet var en av åtta som duellerade. Forskarna fick tre minuter var för att föra fram sitt budskap och publiken röstade. Foto: Monica HavströmScience Slam på Universeum: Per-Erik Milam, postdoktor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet var en av åtta som duellerade. Forskarna fick tre minuter var för att föra fram sitt budskap och publiken röstade. Foto: Monica Havström

Årets vetenskapsfestival har packat ihop och deltagarna upplever att besökstrycket var extra stort den här gången. Festivalen 20-årsjubilerade och hade satsat lite extra. Tjugo forskare från Humanistiska fakulteten höll föredrag på mer eller mindre udda platser i Göteborg.

– Helt klart lärorikt för mig som forskare att få komprimera mitt budskap och kul att få möta intresserade människor på stan som ställer frågor om moralfilosofi som är mitt område, säger Per-Erik Milam, postdoktor vid Gothenburg Responsibility Project, ett forskningsprojekt som fokuserar på moraliskt och juridisk ansvarar.

Per-Erik Milams bidrag handlade om förlåtelsens filosofi – och om hur förlåtelse kan vara bra för hälsan.

– Förlåtelse har länge ansetts vara en moralisk dygd, men nya empiriska studier tyder på att förlåtelse också kan vara bra för din hälsa, sa Per-Erik Milam när han drog igång sin treminuterspresentation på Universum i fredags kväll.

Bland de åtta som blivit utvalda att delta fick chalmeristen Cecilia Mayer flest röster när hon föreläste om bönor – Change what you eat and change the world.

– Vi andra kom på delad andraplats, ler Per-Erik Milam samtidigt som han säger att han nu vet precis hur han ska lägga upp sin presentation till nästa år, självklart vill han vara med igen.

Förutom tävlingen på Universeum deltog han i det festivalen kallar Vetenskapsroulette. Den brukar vara i Lisebergshjulet men då hjulet var på besiktning blev det i stället Vetenskapståget Stinsen som fylldes med forskare. Samma koncept, vem som helst kunde höra forskare berätta en stund om sitt projekt. Vetenskapståget startade vid Stora Teatern och körde en sväng runt stan. Dock var det ösregn och rätt svårt att göra sig hörd i trafikbruset emellanåt, men ändå var det många som ville åka med.

– Där fick jag chansen att prata lite mer och dessutom svara på roliga frågor som folk ställde.

Per-Erik Milam har sin tjänst vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. Tre andra forskare från samma institution syntes också i vimlet. Förutom förlåtelsens filosofi fanns medborgarforskning, robotspråk och artificiell intelligens bland de teman som våra humanister tog chansen att sprida kunskap om.

Se hela programmet för Science Slam

Heldag med robottema

När Claes Strannegård lunchföreläste om havssköldpaddor och artificiell intelligens fick funktionärerna sätta fram extrastolar i Bältespännarparkens stora tält.

När Claes Strannegård lunchföreläste om havssköldpaddor och artificiell intelligens fick funktionärerna sätta fram extrastolar i Bältespännarparkens stora tält. Närmare 90 personer kom för att lyssna. Även han är forskare vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori men i logik och fokuserar på gränsområdet mellan artificiell intelligens och kognitiv psykologi.

– Havssköldpaddor och andra ensamlevande djur kan lära sig hur nya miljöer fungerar helt på egen hand. Dagens robotar och intelligenta system är imponerande på många sätt, men de saknar havssköldpaddornas anpassningsförmåga. Forskare inom området artificiell intelligens kan lära sig något av havssköldpaddorna, sade Claes Strannegård.

Festivalens tält i Bältesspännarparken var välbesökt.Han visade en rad exempel på artificiell intelligens och passade på att berätta om de forskningsprojekt som han är involverad i.

I samma tält fortsatte sedan forskare att prata om olika aspekter av robotteknik under hela torsdagen. Hans kollega Shalom Lappin, professor vid CLASP, ett forskningscentrum vid samma institution, berättade om kopplingen mellan artificiell intelligens och naturligt språk. Hur kan vi översätta engelska till kinesiska i realtid genom att använda artificiell intelligens? Kommer datorer någonsin att tänka som oss?

Några av frågorna fick svar med perspektiv från såväl vetenskap och teknik som filosofi, ekonomi och samhällsvetenskap under festivalens robotkväll med föredrag, paneldiskussioner och demonstrationer. Dessutom var det musik och barhäng.

Forskarfrukost på kafé

Vad skiljer hatbrott från andra brott och varför är de särskilt allvarliga? Det fick cirka 25 frukosterande kafébesökare på Fredsgatan svar på när de lyssnade på David Brax, forskare vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori och CERGU på torsdagsmorgonen.

– Hatbrott är brott som begåtts på grund av en persons negativa inställning till en viss grupp, till exempel baserat på etnicitet eller sexuell läggning. Sådana motiv ökar straffvärdet och ska enligt brottsbalken leda till hårdare straff, berättade David Brax.

Hur kan allmänheten bidra till forskning?

En av de inbjudna talarna på detta forum var Dick Kasperowski, lektor i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet.Varje år arrangerar festivalen även ett forum för nordiska forskningskommunikatörer och forskar. I år slog detta event rekord med över 400 deltagare. Under onsdagseftermiddagen diskuterades bland annat hur forskningsprocessen tenderar att inriktas mot en ökad dialog med olika intressenter och allmänheten. Begrepp som Citizen science, Open science, Stakeholder involvement och Responsible Research and Innovation hörs alltmer.

En av de inbjudna talarna på detta forum var Dick Kasperowski, lektor i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet. Han leder en forskargrupp som studerar drivkrafterna bakom medborgarforskning och i deras projektet Mobilising Citizens in Science finns forskare från pedagogik, vetenskapsteori och tillämpad IT.

– Allt fler forskare involverar allmänheten för att samla in data eller klassificera objekt. Med teknisk utrustning, som numera är förhållandevis billig och lätt att köpa in, kan projekten få enorm spännvidd över flera år och flera länder. Det har gjort medborgarforskning, eller Citizen Science som det kallas sedan några år tillbaka, till en snabbt växande rörelse, berättade Dick Kasperowski när han föreläste för drygt hundra personer i Folkets hus.

Denna föreläsning filmades och kommer att publiceras på vetenskapsfestivalens webbplats.

I övrigt medverkade som vanligt många forskare från Humanistiska fakulteten. I programmet fanns rubriker som TPPHFMLKG: Vad vi vet om chifferskrift under medeltiden, Berättelser om det förbjudna – kärlek mellan kvinnor som litterärt motiv 1900–1935, Synen på främlingen samt Hitta din stil med en ”personal shopper”.

En av fakultetens hedersdoktorer 2015, professor Emily Hemelrijk från universitetet i Amsterdam, föreläste om The Empire of Women. Women's integration into the cities of the Roman Empire. Emily Hemelrijk har bland annat kartlagt kvinnors offentliga liv i den romerska världen och skrivit mycket om utbildade kvinnor inom den romerska eliten.

The Empire of Women

Festivalfilmer på youtube

foto: Monica Havström

Fullsatt på Universeum.
Publiken som kom för att höra åtta forskare tävla i Science slam fyllde hela foajén på Universeum.