Stort intresse för 8 mars i Vasaparken
Könsperspektiv på valet, genus och idrott samt kvinnors sjukdomar stod på programmet när Göteborgs universitet firade den internationella kvinnodagen med öppna föreläsningar i huvudbyggnaden i Vasaparken. Bland annat fick vi lära oss mer om det omdiskuterade pronomenet hen.
Nya Zeeland var 1893 först i världen med att införa kvinnlig rösträtt. I Sverige kunde kvinnor rösta först 1921, men redan 1884 motionerade riksdagsmannen Fredrik Borg för att också kvinnor skulle få rösta.
– Ett argument mot kvinnlig rösträtt var att kvinnor ändå inte är politiskt intresserade, förklarade Lena Wängnerud, professor i statsvetenskap, som inledde dagen med föreläsningen Supervalåret 2014 – är det relevant med ett könsperspektiv?
Men även om antalet röstande kvinnor i början var något lägre än antalet röstande män, försvann den skillnaden redan under 1950-talet.
– Idag röstar kvinnor och män i lika hög utsträckning, om det finns någon skillnad så är det snarare kvinnorna som röstar något mer.
Hur stort är då intresset för politik? Inte heller där finns längre några större könsskillnader: 59 procent av männen och 53 procent av kvinnorna uppger att de är politiskt intresserade.
– Det hänger förstås samman med andra förändringar i samhället, som att kvinnor under den senare delen av 1900-talet alltmer börjat utbilda sig och arbeta utanför hemmet, påpekade Lena Wängnerud. Men man kan undra varför olikheterna trots allt ännu inte är helt utjämnade.
Det finns också skillnader i hur kvinnor och män röstar. Valet 2010 röstade 35 procent av männen på moderaterna men endast 27 procent av kvinnorna. Istället lockar miljöpartiet främst kvinnor.
– Socialpolitik är det område som kvinnor uppfattar som viktigast, medan ekonomi och skatter är vad män ser som mest betydelsefullt. Kvinnor är ju ofta dubbelt beroende av välfärden: dels för att många jobbar inom skola, vård och omsorg, dels för att kvinnor behöver bland annat barnomsorg för att få vardagslivet att gå ihop.
1994 fick Sverige en riksdag med 41 procent kvinnor och var därmed först i världen med mer än 40 procent kvinnor i sitt parlament. Ett skäl var den mobilisering som Stödstrumporna stod för, som med Maria-Pia Boëthius, Agneta Stark och Ebba Witt-Brattström i spetsen hotade med ett kvinnoparti om inte andra politiska partier satte upp fler kvinnor på sina listor.
– Andelen kvinnor i riksdagen idag är 44,7 procent, berättade Lena Wängnerud. Vi är dock inte bäst i världen längre. I Rwanda består parlamentet av hela 56,3 procent kvinnor, Andorra har 50 procent och Kuba 48, 9 procent kvinnor i sina parlament. Jämställdhet i politiken är dock något man alltid aktivt måste arbeta för, det kommer inte av sig själv.
Damolympiad, fotboll och hästtjejer
Nästa programpunkt handlade om genus och idrott. Karin Grahn, lektor i idrottsvetenskap, berättade om idrottslyftet och om ett projekt för att få fler skolbarn att spela fotboll.
Docent Natalie Barker-Ruchti talade om de Internationella kvinnospelen, eller Damolympiaden, som arrangerades i Göteborg 1926. Flera foton finns bevarade vid KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek. I tidningsartiklar beskrevs de kvinnliga idrottarna både som beundransvärda och med förklenande ord.
Docent Eva-Carin Lindgren berättade om gränsöverskridande kvinnliga coacher inom fotboll, som både vill skapa ett vinnande lag och sprida ett moraliskt försvarbart beteende på plan.
Och filosofen Petra Andersson berättade om hästtjejen.
– Det finns en massa nedlåtande förklaringar till varför så många tjejer i förpuberteten gillar ridning. Förklaringarna går ut på att ridning är sexuellt stimulerande, att kärleken till hästen är en förberedelse inför att känna kärlek till en man, att det egentligen handlar om ett tyglande av manlig sexualitet, att odla moderliga dygder eller kanske om att stallet helt enkelt är en frizon för tjejer där de inte behöver konkurrera med killar.
Flickorna själva förklarar dock sitt intresse på ett helt annat sätt.
– De menar att ridningen gjort dem ansvarstagande och handlingskraftiga, berättar Petra Andersson. Eller som en tjej uttryckte det: ”det handlar om att lära sig gå från att vara en liten hästskit till att vara den som bestämmer!”
Det omstridda ordet hen
Är pronomenet hen här för att stanna? Ja, det trodde i alla fall Anna Gunnarsdotter Grönberg vid institutionen för svenska språket.
– Nya ord kommer och går i alla språk men just pronomen är en ordklass som brukar förändras väldigt långsamt. Att vi idag oftare säger den om klockan istället för hon är exempelvis en förändring som tagit många hundra år.
Hen verkar dock vara på framfart.
– Det finns två skäl: dels för att det är enklare än att skriva han eller hon, dels för att det finns personer som inte kan eller vill definieras som han eller hon. Då är hen ett praktiskt alternativ. Än finns hen inte med i Svenska akademins ordlista men kommer sannolikt med nästa år, berättade Anna Gunnarsdotter Grönberg.
Redan finns en lärobok som genomgående använder hen: Personcentrering inom hälso- och sjukvård.
Boken är till största delen skriven av medarbetare vid Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet och det var också företrädare för detta centrum som höll i nästa programpunkt. Doktoranden Sara Wallström berättade om akut hjärtsvikt och stress och doktorand Ida Björkman förklarade vad Irritable Bowel Syndrome är för något.
Shakespeare och kvinnan
Dagen avslutades med att Katarina A. Karlsson från Högskolan för scen och musik berättade om Shakespeare och bilden av kvinnan.
Också KvinnSam, Nationellt bibliotek för genusforskning, medverkade med en liten utställning. KvinnSam är ett specialbibliotek vid Göteborgs universitetsbibliotek med litteratur om kvinno- och genusforskning.
Trots det vackra lördagsvädret var Torgny Segerstedtsalen stundtals överfull av åhörare och varje föreläsning avslutades av flera frågor från publiken.
Foto: Johan Wingborg/GU