Behovet av kognition, need for cognition (NFC), är ett personlighetsdrag som återspeglar i vilken utsträckning människor hänger sig åt ansträngande kognitiva aktiviteter. Det har inte med smarthet att göra, utan handlar om att vissa människor tycker om att tänka mycket och andra inte. Termen är vanlig inom psykologin och hittills har få studier av NFC gjorts inom statsvetenskapen.
Jacob Sohlberg är postdoktor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han forskar om politisk psykologi och har studerat hur hög respektive låg NFC hos personer inverkar på deras politiska beteende.
– Vi statsvetare vill ju att människor ska prata om politik och inte bara lyssna på den politiska eliten. Men politik är ett svårt och komplext ämne och därför ville jag testa om NFC till exempel leder till en mer frekvent politisk diskussion.
I sin studie har Jacob Sohlberg studerat fyra områden inom politiskt beteende som har stor betydelse för till exempel val och valdeltagande – (1) intresse för politik, (2) politisk medvetenhet (kunskap), (3) i hur stor uträckning som människor gillar att prata politik och (4) om människor ser några skillnader på de politiska partierna.
– Det som kännetecknar personer med hög NFC är att de tänker mycket, de är motiverade och engagerade och söker medvetet efter information för att lära sig saker. De blir därmed mer pålästa än andra och har starkare åsikter. Sådana personer kräver till exempel en tydlig argumentation för att övertalas i en fråga. Personer med låg NFC förlitar sig oftare på information från källor, ifrågasätter inte i lika stor utsträckning och blir också mer påverkade av starka källor, till exempel politiker från samma parti.
Resultaten i Jacob Sohlbergs studie visar att NFC har betydelse för människors politiska attityd och beteende.
– Det är ett personlighetsdrag att tänka mycket och det särskiljer människor. När det handlar om politik och mina fyra studieområden så kan man säga att politik är svårt och utmanar tanken och det intresserar människor med hög NFC. Tänker du mycket på politik så läser du också på om politiska frågor och därmed ökar kunskapen. Med mer kunskap om politik uppfattar du också skillnader i vad de olika politiska partierna står för. Det ena ger det andra – den som tänker mycket på politik vill också prata om politik eftersom det leder till fler kognitiva utmaningar.