I Shanghairankningen mäts ämnet Political Science i huvudsak bibliometriskt, det vill säga, det är främst publikationer och citeringar som räknas. Visserligen finns en indikator för pris, men den har aldrig varit relevant för svenska lärosäten.
GU:s höga placering är ingen tillfällighet utan följer en mångårig trend.
– Vi antog en strategi för några år sedan som innebär att vi strävar efter att ständigt publicera allt bättre artiklar i allt högre rankade tidskrifter, förklarar Mikael Persson, viceprefekt på Statsvetenskapliga institutionen. Sedan 1990-talet har institutionen också arbetat med att skapa en internationell kultur, där inte minst Bo Rothstein varit viktig. På stora amerikanska konferenser brukar det finnas ett par, tre statsvetare från Lund, Stockholm och Uppsala – men ett tjugotal från Göteborg.
Det enda lärosäte i Norden som placerar sig högre än GU är Århus universitet, som hamnar på plats 10.
– Vi har flera samarbeten med Århus, bland annat jobbar ett antal av våra doktorander där nu. Målet är förstås att lära oss av dem och bli ännu bättre.
Statsvetenskapliga institutionen är forskningstung. Man drar in mycket externa medel, de senaste fem åren cirka 76 miljoner kronor om året.
– Det är ganska mycket med tanke på att institutionen inte är så stor med bara cirka 75 forskare, berättar prefekt Mikael Gilljam. Ett skäl till den höga placeringen är nog att våra forskare uppmuntras att intressera sig väldigt brett för forskning, och inte bara ägna sig åt det egna specialområdet. Idealet är att alla ska försöka vara intresserade av allt som pågår vid institutionen. God forskning leder till roligare och bättre kurser, forskningsmiljön smittar alltså av sig på undervisningen, så på köpet får vi livaktiga kompletta miljöer.
Att få in en artikel i en riktigt prestigefull tidskrift, som American Political Science Review, kräver hårt arbete, förklarar Mikael Persson.
– De bästa tidskrifterna får kanske in 1500 arbeten per år men accepterar bara några tiotal artiklar. Att skriva en text som håller så hög klass att den har en chans i den tuffa konkurrensen tar lång tid, det kan röra sig om flera års arbete. Ibland har vi tur och lyckas publicera i flera högrankade tidskrifter, ibland går det sämre, trots att vi gjort ett lika gott arbete. Så samtidigt som vi är väldigt stolta över den fina placeringen gäller det att komma ihåg att något pinnhål hit eller dit inte säger så mycket om institutionens kvalitet. Att det finns en positiv trend där vi under flera år hamnat högt upp på listan är dock ett kvitto på att vi är bra. Och det har säkert betydelse för vår möjlighet att rekrytera medarbetare och locka nya studenter.
Även inom offentlig förvaltning, Public Administration, som är ett av Statsvetenskapliga institutionens specialområden och därför domineras av publikationer därifrån, hamnade GU högst i Sverige, på plats 23.
Text: Eva Lundgren, GU Journalen
