Länkstig

Speciesism uppmärksammas med utställning om grisars liv

Publicerad

På flera av kurserna i genusvetenskap vid Göteborgs universitet undersöks normer kring människans förhållande till djuren. Utställningen iAnimal gästade institutionen för kulturvetenskaper för att väcka reflektion hos studenterna.

person i  virtual reality-glasögonUnder torsdagen gästade den turnerande utställningen iAnimal institutionen för kulturvetenskaper, i ett samarbete mellan Djurrättsalliansen och masterprogrammet Gendering Practices. Konceptet är att man under sju minuter, genom ett par virtual reality-glasögon och hörlurar, får följa en gris liv från födsel till slakt – ur grisens egna perspektiv.

Initiativet till samarbetet kommer från Jonna Håkansson, student på masterprogrammet, och programkoordinatorn Juan Velasquez.

– I flera av våra genuskurser, både på grund- och avancerad nivå, har vi inkluderat moment om speciesism, som förenklat kan sägas vara föreställningen om människans rätt att bestämma över djuren. Det här samarbetet är tänkt att väcka reflektion hos studenterna och hjälpa dem att problematisera förhållandet mellan människor och djur, säger Juan Velasquez.

Jonna Håkansson är själv engagerad i Djurrättsalliansen och tycker att det ger mycket att jobba med djurrätt genom ett feministiskt, intersektionellt perspektiv.

– Förtryck bygger på att vi delar upp individer i grupper som vi sedan gör till motsatser och ordnar hierarkiskt, där en av grupperna ses som mer värd. Det i sin tur legitimerar förtryck gentemot den andra gruppen. Indelningen mellan ”mänskligt” och ”omänskligt” skulle jag säga är en av de mest grundläggande indelningarna, förklarar hon.

Under de två timmarna som visningen pågår kommer flera personer fram och diskuterar. Några håller med och vill ha mer information, andra ställer mer kritiska frågor. En återkommande fråga är var filmen om grisen är filmad någonstans, och om det verkligen kan vara likadant i svenska fabriker.

Jonna Håkansson– Det är en vanlig uppfattning att förhållandena på de svenska djurfabrikerna skiljer sig från andra länder, men det vi ser på filmen är standard även här. Sedan måste en komma ihåg att utnyttjande är fel i grunden, ens eget utnyttjande av djur kan inte rättfärdigas av att någon annans utnyttjande skulle vara värre, säger Jonna.

En ytterligare aspekt som Jonna lyfter fram är att speciesismen också påverkar hur förtryck tar sig i uttryck mellan människor.

– Kvinnor och rasifierade personer blir ofta sexualiserade och exotiserade med hjälp av djurmetaforer. Det kan till exempel heta att en är ”djurisk” eller liknande. Det handlar om att omänskliggöra grupper, vilket blir förtryckande eftersom det omänskliga redan är förtryckt.

Just nu tas speciesism upp som tema på Genusvetenskap grundkurs, Genusvetenskap fördjupningskurs samt masterprogramskursen Methodologies of Gender Studies. Här kan du läsa mer om utställningen iAnimal.