ROT och RUT påverkar vår inställning till svart arbetskraft

Skattereformer som ROT och RUT ökar sannolikt människors vilja att betala skatt, det visar forskning av Katarina Nordblom, docent i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

När det gäller skattefusk finns det två parametrar som påverkar – dels möjligheten att fuska, dels viljan att göra det. Katarina Nordblom har i sin forskning intresserat sig för just varför vissa människor väljer att fuska med skatten genom att använda ett beteendeekonomiskt perspektiv.

- Människor tenderar att ha en så kallad ”jag-bias” – det vill säga de utgår från att det egna beteendet är det rätta. Och vårt eget beteende påverkar faktisk våra åsikter, något som brukar kallas kognitiv dissonans. Köper jag svart arbetskraft, tycker jag att det är mindre omoraliskt att anlita svartjobbare eftersom jag inte vill ha gjort något jag tycker är omoraliskt. På motsvarande sätt tycker jag att det är mer omoraliskt med svartköp om jag själv köper vitt.

2006 gjorde Skatteverket en undersökning om svenskars inställning till att anlita svart arbetskraft genom att ta ställning till påståendet: ”Det är omoraliskt att köpa tjänster svart”. 17 procent instämde helt. Katarina Nordblom ställde samma fråga sex år senare, och fick ett slående resultat.

- Jag ville titta på hur svenskarnas inställning till att köpa tjänster svart ser ut efter införandet av ROT och RUT och ställde därför exakt samma fråga 2012. Resultatet var tydligt – hela 47 procent svarade att de instämde helt med påståendet. Vi såg alltså en kraftig förskjutning av skattemoralen. Vi kan naturligtvis inte vara helt säkra på att införandet av RUT och ROT orsakat hela förskjutningen, men det är i enlighet med teorin att när många köper vitt snarare än svart så tenderar man att tycka att det är mer omoraliskt att köpa svart.

Katarina Nordblom har även tittat på hur våra attityder till att anlita svart arbetskraft förändras över tid. Totalt sett är äldre människor betydligt mer negativa till svart arbetskraft än yngre. Enligt Nordblom finns det sannolikt en ålderseffekt – något som talar för att dagens ungdomar kommer att ha en högre skattemoral om ett par decennier än vad de har idag.

Resultaten Katarina Nordblom och hennes kollegor fått fram kan användas på andra skatteområden, för att påverka folks vilja att betala skatt.

- Eftersom vårt resultat tyder på att skattereformer såsom ROT och RUT kan påverka skattemoralen positivt, skulle ett nästa steg kunna vara att titta på hur man kan påverka densamma till exempel vad gäller inkomstbeskattningen, avslutar Katarina Nordblom.

För mer information, kontakta
Katarina Nordblom, docent, institutionen för nationalekonomi med statistik
katarina.nordblom@economics.gu.se 031-786 1338