– I studien jämförde vi två olika metoder: den svenska metoden för inventering av förorenade områden (MIFO) och den tyska metoden för individuell bedömning av förorenade områden (EB), säger Philipp Wanner, forskare vid Göteborgs universitet och en av studiens författare.
Jämförelsen visar att den svenska metoden placerade betydligt färre förorenade områden i de högsta riskklasserna. När den tyska metoden användes för samma områden ökade andelen förorenade områden i högsta riskklasserna med 39 procent. Resultaten av studien sammanfattas i European Science for Environmental Policy.
Forskarna fann också att nästan hälften av den ursprungliga svenska bedömningen innehöll felaktig eller ofullständig information, och att mindre än en tredjedel hade en fullständigt ifylld risktabell.
Tidskrävande dokument och skiftande expertnivå
I jämförelsen framkommer att de svenska malldokumenten är mer textintensiva jämfört med de tyska. Forskarnas bedömning är att dessa därför blir mer tidskrävande att fylla i och att de är mer öppna för tolkning. Svaren som ges varierar också beroende på expertnivån hos bedömaren.
I den tyska metoden, däremot, används ett kalkylblad med färre fält som kräver text. Klassificeringen är poängbaserad och därför mindre öppen för tolkning. Forskarna menar att detta är mer objektivt och fördelaktig jämfört med det nuvarande svenska systemet.
– Vi rekommenderar att man i den svenska metoden också inkluderar en kvantitativ metod med ett poäng- eller rankningssystem. Detta skulle öka objektiviteten i riskklassindelningar av förorenade områden.
Läs en sammanfattning av studiens resultat i European Science for Environmental Policy, publicerad 14 april 2023
Studien "Risk classification of contaminated sites - Comparison of the Swedish and the German method" är publicerad i Journal of Environmental Management.
Till studien: https://doi.org/10.1016/j.jenvman.2022.116825
AV: JENNY MEYER
