Riksbankens Jubileumsfond beviljar medel till två nya QoG projekt

Stort grattis till Anders Sundell och Mikael Persson för projektet “Leder folkligt inflytande över politiken till goda utfall?” och till Nicholas Charron för projektet "Samhällsstyrningens kvalitet, statlig intervention och demokratisk ansvarsskyldighet i Europa".

Leder folkligt inflytande över politiken till goda utfall?

Leder folkligt inflytande över politiken till goda utfall? Det är förvånansvärt svårt att säga. I etablerade demokratier hittar vi de högsta nivåerna av mänsklig levnadsstandard. Men väljarnas kompetens har på senare år ifrågasatts av forskare. De menar att de flesta är okunniga om orsakerna till viktiga samhällsproblem, och vem som är ansvarig för dem. Forskning det senaste decenniet har också visat att det är långt ifrån säkert att demokratiska institutioner säkerställer inflytande för genomsnittsväljaren. Studier från en rad länder, inklusive USA och Sverige, har visat att de rikas åsikter får mycket större genomslag i politiken än de fattigas. Om livet nu är bättre i demokratier är det alltså långt ifrån säkert att det beror på att folket styr sig självt på ett kompetent sätt. Istället kan det, som vissa forskare hävdat, vara en konsekvens av andra egenskaper hos demokratier, så som lagstyre eller frånvaro av korruption. Det här projektet kommer tillföra ett faktaunderlag till debatten, med hjälp av en ny och världsledande databas som kombinerar miljontals enkätsvar med information om implementeringen av tusentals politiska frågor i 43 länder. Genom att sätta samma dessa data med politiska och ekonomiska utfall som tillväxt, sysselsättning, ojämlikhet och nöjdhet med demokratin kommer vi för första gången att kunna avgöra om besluten blir bättre när de följer folkviljan.

Samhällsstyrningens kvalitet, statlig intervention och demokratisk ansvarsskyldighet i Europa

Sedan millennieskifte har ledande internationella organisationer, såsom Världsbanken och FN, betonat vikten av ’samhällsstyrningens kvalitet’ (QoG) för socialt och ekonomiskt välstånd. Detta projekt analyserar flera viktiga aspekter av QoG, förstås som rättvis och opartisk tillämpning av lagar och politik med låga nivåer av korruption, och dess orsaker och konsekvenser i europeisk politik. Baserat på 12 år av mitt tidigare arbete innefattar projektet två huvuddelar: Den första delen undersöker QoGs påverkan på medborgarnas politiska preferenser. Under en tid av ökande ojämlikhet söker jag förstå hur institutioner påverkar viljan att betala skatt, efterfrågan på statlig reglering, och EU-stöd för omfördelning och bistånd både nationellt och internationellt. Jag undersöker också hur QoG påverkar stöd för auktoritära ledare och nedmontering av demokratiska institutioner. Den andra delen undersöker hur QoG skapas och upprätthålls. Jag studerar varför väljare håller vissa politiker ansvariga för korruptionsskandaler och andra inte, samt om och hur politisk jämställdhet ökar QoG. För att göra detta använder jag unik data från mina pågående projekt insamlad 2020-2021. Jag ansöker om bidrag för att syntetisera mina nuvarande forskningsagendor och därmed ge en djupare förståelse för orsaker och konsekvenser av QoG och att ha tid att skriva högkvalitativa publikationer. Jag söker även för att få möjlighet att göra detta i samarbete med världsledande forskare vid Harvard University