Res jorden runt med litteratur i sommar

Mariam Dalhoumi, nybliven doktor i arabiska:

Utopia
Ahmed Khaled Towfik
Översättare: Chip Rossetti (från arabiska till engelska)
orginaltitel: Yūtūbiyā, 2008

”Den egyptiska författaren Ahmed Khaled Towfik (död 2018) kallas ibland för “den arabiska skräckfiktionens gudfader”, efter att han under 90-talet etablerade skräckgenren i arabvärlden med sin kultserie Paranormal (ar. Mā warāʾa al-ṭabīʿah). Ett av hans senare verk är den futuristiska romanen Utopia (ar. Yūtūbiyā) från 2008 som skildrar ett tudelat och dekadent egyptiskt samhälle år 2020, när medelklassen har utplånats och där man antingen tillhör de extremt rika i Utopia, en enklav på den norra kusten, eller de extremt fattiga bland “De andra” utanför Utopias murar. Läsaren vägleds genom en allt annat än utopisk värld av två berättare: en ung man från Utopia och en ung man bland ”De andra” i en berättelse där två dystra verkligheter möts.”

Romanen finns översatt till engelska.

Maria Olaussen, professor i engelska:

När regnmolnen hopas
Bessie Head
Översättare: Leif Duprez
Originaltitel: When Rain Clouds Gather, 1968

”När regnmolnen hopas är en berättelse som kombinerar ett jordbruksprojekt, en kärlekshistoria och de tragiska konsekvenserna av en extrem torrperiod. Huvudpersonen Paulina bor i en by i utkanten av Kalahariöknen i Botswana och försöker desperat behålla sin boskap trots att detta innebär att hennes son inte kan gå i skola utan måste ta på sig en vuxen mans uppgifter. När extremtorkan blir långvarig slutar allt i en tragedi men desperationen får också byborna att gå samman och ta itu med korruption och ledarnas inkompetens.

Bessie Head skrev sina romaner i byn Serowe i Botswana dit hon flydde med sin son från apartheidtidens Sydafrika. Som författare i exil beskriver hon en ovanlig förflyttning från arbetet som journalist i det urbana Johannesburg till byn Serowe där hon engagerar sig i jordbruk, boskapsskötsel och beskriver svårigheterna med att slå rot på en ny plats. Det konkreta arbetet med att odla sin trädgård får ofta en symbolisk betydelse i hennes romaner och uttrycker möjligheter för främlingen som kommer till byn.”

Iril Hove Ullestad, doktorand i ryska:

Zulejcha öppnar ögonen
Guzel Jachina
Översättare: Mikael Nydahl
Orginaltitel:  Zulejcha otkryvaet glaza, 2015

”Denna episkt berättade historia skildrar Stalins deporteringar och avrättningar av bönder i Sovjetunionen på 30-talet ur den unga Zulejchas perspektiv. Med uppmärksamma ögon, stark livsvilja och nyfiket intresse för berättelserna som finns i hennes värld (och som nog är ganska okända för de flesta svenska läsare!) lyckas denna unga tatariska hjältinna förnya en välkänd genre inom rysk litteratur – gulagberättelsen. Zulejcha öppnar ögonen är en underbar roman som bygger vidare på den stora ryska realistiska berättartraditionen, samtidigt som den uppdaterar den med lekfullt språk och unika folklivsberättelser.”

Fusae Takasaki Ivarsson, lektor i japanska:
Män utan kvinnor
Haruki Murakami
Översättare: Eiko Duke, Yukiko Duke
Originaltitel: Onna no inai otokotachi, 2014

“Njut av Haruki Murakamis smakfulla metaforer, återhållsamma lyrik och djupa implikationer i den här samlingen med sju korta noveller på temat ”män utan kvinnor” som berättar om både männen och de kvinnor som lämnat dem. Vad förlorade männen och vad blev kvar? De sju historierna är en angenäm variation från realistiska liv och introspektion i dagens Tokyo till symbolistiska fabler, som innehåller världsomfattande inslag av bland annat Saab 900 cabriolet, Onkel Vanja, Tusen och en natt och Percy Faith. Bland de sju historierna är ”Drive my car”, ”Sheherazade” och ”Kino” invävda i den förtjusande filmen Drive My Car som har belönats med över 50 priser inklusive en Oscar för bästa internationella film 2022.”

Chloé Avril, lektor i engelska:

The Night Watchman
Louise Erdrich
2020

”Romanen utspelar sig i mitten av 1900-talet och tar avstamp i den amerikanska ursprungsbefolkningens kamp mot vad staten kallade ”emancipation” av ursprungsbefolkningen men som de själva tolkade som en ny era av utrotning (”termination”) där de skulle förlora sin speciella status som ursprungsbefolkning samt territoriella suveränitet. Denna kamp för att försvara sin rätt till landet och sin kulturella identitet följer vi utifrån Thomas Wazhashks perspektiv, som Erdrich baserar på sin egen morfar. Parallellt med Thomas försök att få de andra att engagera sig i frågan följer vi också Patrice Pixie Parenteaus mer personliga (men också politiska) kamp för att hitta sin syster som har försvunnit spårlöst, ett öde hon delar med många ursprungsamerikanska kvinnor.

Erdrich är en mästare när det gäller att skapa gestalter man känner varmt för och Thomas och Patrice är inga undantag. Man skulle gärna vilja stanna kvar hos dem, vilket gör att man har blandade känslor – man både vill och inte vill komma till slutet av boken.”

Boken finns på engelska.

Eduardo Jimenez Tornatore, lektor i spanska:

Andarnas hus 
Isabel Allende
Översättare: Lena Anér Melin
Originaltitel: La casa de los espíritus, 1982

"Romanen behandlar en familjehistoria över fyra generationer och personerna i boken representerar olika sociala och andliga spänningar som så varit så viktiga i det chilenska samhället under 1900-talets historiska utveckling.

Som jag ser det är en god bok en sådan som väcker känslor, som lyckas beröra och får läsaren att begrunda mänskliga passioner som kärlek, hat, ambitioner, skuld, förlåtelse, rädsla, ilska, smärta och hopp. När jag läste Andarnas hus väckte den alla dessa känslor och därför är det en av mina favoritböcker, och jag vågar därför också rekommendera den till alla som vill ha stor läsupplevelse."

Martin Svensson Ekström, lektor i kinesiska: 

Slaktarens hustru
Li Ang 
Översättare: Lennart Lundberg
1983

Den sanna historien om Ah Q
Lu Xun
Översättare: Reidar Ekner
1921

"Den taiwanesiska författaren Li Angs Slaktarens hustru (1983) skildrar hur en ung kvinna av sina släktingar säljs som hustru till en brutal slaktare som förnedrar, våldtar och misshandlar henne till dess hon själv mördar och styckar sin plågoande. Innan hon slutligen avrättas visas hon upp på stadens gator för att hos dess kvinnor inskärpa vikten av att veta sin plats och inte ifrågasätta den traditionella konfucianska kvinnorollen.

Litteraturhistoriskt löper det en rak linje mellan den unga mörderskan och den obildade, tölpige och utstötte Ah Q i Lu Xuns inflytelserika kortroman Den sanna historien om Ah Q från 1921. I båda berättelserna drivs huvudpersonen obamhärtigt mot sin katastrofala ändpunkt, med sina medmänniskors fördömande och intrigerande blickar riktade mot sig.

Lu Xuns och Li Angs storhet ligger delvis i deras förmåga att i det enskilda, lilla levnadsödet hitta analogier till samtidens mera övergripande skeenden, men framför allt i deras stilistiska skicklighet.

Båda romanerna finns i utsökta översättningar av Lennart Lundberg respektive Reidar Ekner. Jag rekommenderar dem med (helvetisk) värme."