Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Papperslösa i USA ges röst i latinamerikansk litteratur

Publicerad

Bilden av den papperslösa migranten har blivit mer nyanserad i latinamerikansk litteratur. Samtidigt lyfter fiktionen fram nya perspektiv på frågor om identitet, tillhörighet och hur det är att leva i utanförskap som är högst aktuella i dagens invandringsdebatt. Det visar en avhandling i spanska med litterär inriktning.

Fredrik Olsson
Fredrik Olsson disputerade den 5 juni.

– Under merparten av 1900-talet har författare från Mexiko och USA framställt den papperslösa migranten som ett kollektiv av fattiga mexikanska bönder och arbetare. Den nutida litteraturen rymmer betydligt större variation. Migrationen till USA och det farofyllda korsandet av gränsen har inspirerat till en omfattande litterär produktion i Latinamerika under de senaste decennierna, säger Fredrik Olsson.

Han har undersökt hur den papperslösa migranten gestaltas i åtta romaner skrivna på spanska av författare från Mexiko, Peru, Colombia, El Salvador och Honduras. Avhandlingen är en av de första övergripande studier som gjorts om temat papperslös, eller irreguljär, migration i samtida latinamerikansk litteratur. Esperanzas dotter (1999), av mexikanska María Amparo Escandón, är den enda av de undersökta romanerna som finns i svensk översättning.

– Det verkar som författarna vill visa att den papperslösa kan vara nästan vem som helst. På så vis betonar romanerna att problematiken kring denna invandring angår oss alla. De använder också frågor om invandring för att utforska olika aspekter av kulturell identitet. Jag finner det något förvånande att kulturella skillnader ofta uttrycks genom stereotypa föreställningar om nationstillhörighet och könsroller, säger Fredrik Olsson.

Vanligtvis osynlig grupp

Myten om USA som det förlovade landet lever kvar, liksom skildringen av migranternas vedermödor såväl under själva resan norrut som i det nya landet. Däremot är drömmen om återvändandet ofta nedtonad.

– Migranterna i dessa berättelser har i större utsträckning än tidigare kommit för att stanna och därigenom bidrar de till att skapa ett mer spansktalande USA, säger Fredrik Olsson.

Berättelserna lyfter fram en vanligtvis osynlig grupp människor och ger dem en röst. Idag finns omkring 11 miljoner papperslösa i USA, merparten är latinamerikaner. Romanförfattarna reflekterar genom texterna över den utsatta position som de papperslösa intar i mellanrummet mellan de nationella gemenskaperna. Många av karaktärerna hamnar i ett slags vakuum, längst ner i hierarkin.

– Trots skildringar av lidande och elände kan romanerna vara förvånansvärt underhållande, säger Fredrik Olsson.

Ett exempel är El Corrido de Dante (2006), av den peruanske författaren Eduardo González Viaña. Det är en parodi på Dante Alighieris Den gudomliga komedin, skriven med humor och värme.

– Min förhoppning är att fler kan få upp ögonen för denna litteratur och att det i sin tur kan leda till en bättre förståelse för de papperslösas situation. Litteraturen kan bidra med andra perspektiv på dessa svåra frågor än de som kommer fram i samhällsdebatten.

Avhandlingen ”Me voy pal Norte”. La configuración del sujeto migrante indocumentado en ocho novelas hispanoamericanas actuales (1992-2009) försvarades 5 juni 2015.

Kontakt:
Fredrik Olsson, tel: 0766-181834, e-post: fredrik.olsson@sprak.gu.se