Religion kan vara ett laddat ämne i samhällsdebatt och skola. En icke konfessionell undervisning kan väcka kritiska frågor om vad det är för en religion som uppmärksammas på distans och utan närhet till ett inifrånperspektiv. Det framgick på en föreläsning på Pedagogen.
Under en populärvetenskaplig lunchföreläsning i serien En timme på Pedagogen redde Olof Franck, docent i religionsfilosofi vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession, ut poängen med religionskunskapen i skolan.
Han menade att det finns många angelägna teman där undervisningen i religionskunskap kan lämna viktiga bidrag.
– Den kan bland mycket annat lindra beröringsskräcken för religion, motverka religionsblindhet och stävja religionsfobi. Den kan även bidra till en problematisering av begreppen religion och religiös tro, bidra till existentiell reflektion och bidra till att utveckla interkulturell kompetens, sade Olof Franck.
Han är bland annat både redaktör och medförfattare till den aktuella boken Interkulturell religionsdidaktik som är den första i sitt slag i Sverige. I boken ges bland annat råd och strategier som visar vägen framåt för religionslärare i en situation där styrdokument och lärarutbildning inte har hängt med i hur det mångkulturella samhället yttrar sig i klassrummen.
Skolan ska erbjuda en undervisning som är icke konfessionell på så sätt att den inte ger stöd för någon religiös eller icke religiös traditions sanning eller relativa rimlighet.
– Det betyder dock inte att undervisningen ska utelämna kritiska analyser av religiösa och icke religiösa livsåskådningar – det kan gälla moraliska föreställningar eller exempelvis anspråk på sanning eller kunskap, sade Olof Franck.
Den populärvetenskapliga serien En timme på Pedagogen avlöpte under fyra oktoberluncher. Samtliga föreläsningar webbsändes och var ett samarrangemang mellan Utbildningsvetenskapliga fakulteten och Folkuniversitetet.