Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Ny forskning: Svenskarna tror inte på pensionssystemet

Publicerad

8 av 10 svenskar tror inte att de kommer få en tillräcklig inkomst när de slutar arbeta. De flesta tycker inte heller att det nuvarande pensionssystemet är väl genomtänkt. Unga, kvinnor och låginkomsttagare har överlag lägst förtroende för pensionssystemet, visar en ny avhandling från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Jeanette Carlsson Hauff– Generellt är förtroendet för pensionssystemet lågt. Hela 80% av de tillfrågade tror inte att pensionssystemet kommer att ge en tillräcklig inkomstnivå den dag de slutar att jobba. Flertalet ser heller inte det nuvarande svenska pensionssystemet som väl genomtänkt (73%), och anser att det avsätts för lite pengar i statsbudgeten för framtida pensioner (64%).

Det berättar ekonomen Jeanette Carlsson Hauff på Handelshögskolan i Göteborg som forskar om svenskarnas uppfattning om pensionen. I studien har drygt 900 personer svarat på frågor om förtroende och risktagande i det nya pensionssystemet som infördes år 2000.

Synen på pensionssystemet är att det ska ge en bastrygghet. Det innebär att de flesta förväntar sig att själva behöva komplettera den framtida inkomsten. Här finns dock en skillnad mellan generationerna: synen att pensionssystemets roll är att ge en helt bibehållen inkomst den dag man slutar jobba är vanligare bland de som är födda på 1940- och 1950-talet.

– Unga har generellt lägre förtroende för inkomstpensionssystemet, medan gruppen med högt förtroende innehåller fler män och fler med högre inkomst, berättar Jeanette Carlsson Hauff.

– Att majoriteten menar att inkomstpensionen ska ge en bastrygghet rimmar dock illa med deras förväntningar. Över 56% av de tillfrågade har förväntningar på inkomstpensionens storlek som överstiger vad de faktiskt kommer att få. Är det en generation av besvikna pensionärer vi kommer att få? Och hur påverkas benägenheten att pensionsspara när man tror att man kommer att få mycket mer än vad som faktiskt är fallet?

Jeanette Carlsson Hauff har också studerat hur förtroendet för systemet påverkar vilka risker man är beredd att ta. Personer med högt förtroende för pensionssystemet tar generellt högre risk, till exempel i premiepensionsvalet. Människor som anser sig ha stor finansiell kunskap tenderar också att ta större risker – och de är i allra flesta fall män.

– Både denna och tidigare undersökningar visar att män har betydligt högre finansiellt självförtroende än kvinnor. Det finansiella självförtroendet spelar alltså roll för hur individer fattar sina beslut. Personer som är engagerade i pensionsfrågor och följer pensionsdebatten tycks också ta högre risker.

Den främsta faktorn för risktagande är tilltron till framtida regeringars vilja att infria givna pensionslöften:

– Insikten om att det är framtida regeringars vilja, och inte bara deras finansiella förmåga, som spelar roll för förtroendet gör att det blir än viktigare att hitta hållbara lösningar, gärna blocköverskridande, på pensionsproblem, menar Jeanette Carlsson Hauff.


Avhandlingen "Trust and risk-taking: A study of consumer behaviour within a Swedish pension investment setting" presenterades den 25 april 2014 vid Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Läs avhandlingen i sin helhet: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/35273

Kontaktinformation:
Jeanette Carlsson Hauff, ek.dr.
Tel. 031-786 58 82, 0708-796561
jeanette.hauff@handels.gu.se

Daniel Karlsson, kommunikatör
Tel. 031-786 54 77, 0733-687520
daniel.karlsson@handels.gu.se