Hallå där Margaretha Häggström, adjunkt och doktorand vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession, och som ihop med lärarna Charlotte Georén Sprung och Theres Kareld är aktuell med boken Änglaspråk och magplask. Multimodalt perspektiv på svenska som fokuserar betydelsen av estetiska uttrycksformer inom skolans svenskämne.
Vilket behov svarar boken mot?
– Det multimodala perspektivet på undervisning diskuteras allt mer i lärarutbildningen men har inte i samma utsträckning fått genomslag i våra kurser. Vi tenderar att undervisa om multimodalitet, men inte i och genom multimodala arbetsformer, det vill säga vi låter sällan studenter själva prova att arbeta multimodalt. I boken diskuterar vi därför hur sådan undervisning kan se ut.
Varför trycker ni så hårt på betydelsen av estetiska uttrycksformer inom ramen för skolans svenskämne?
– I boken fokuserar vi på svenskämnets kommunikativa aspekter, och på det faktum att vi kommunicerar på så många fler sätt än genom verbal- och skriftspråk. Det är också grunden för det multimodala perspektivet. De estetiska uttrycksformerna spelar här en stor roll, och ju fler uttrycksformer en individ behärskar, desto större kommunikationsförmåga. Språk och identitet hänger starkt samman och därför är det oerhört angeläget att låta elever utveckla uttrycksformer som stärker identiteten. Det handlar om empowerment och ytterst är det en demokratifråga.
Att i en och samma bok låta det handla om både att bli lärare, att arbeta som lärare och att utbilda lärare låter som ett brett anslag. Varför har ni valt att göra så?
– Idén uppstod efter det att jag gjort ett VFU-besök och efter det möte vi tre då hade. Vårt möte var mycket givande och gav mig många nya infallsvinklar på undervisning i skola men också på lärarutbildningen. Idén fick gro under ett års tid och sedan frågade jag Charlotte och Theres om de skulle vara intresserade av ett gemensamt bokprojekt. Eftersom vi i första hand vänder oss till lärarstuderande är vår tanke att läsaren har intresse av att följa hela processen från första VFU:n till lärarexamen, och att läsa om hur en lärares arbete är en ständig process. Det är också ett sätt att konkretisera förhållandet mellan VFU och HFU.
I boken presenterar ni en modell för att förstå hur metod, teknik och teorier hänger ihop. Vad kan du berätta om den?
– Det är en modell min kollega Anna Udén och jag arbetat fram i syfte att diskutera hur studenter kan tänka kring pedagogiska teorier och undervisning. Vi har sett att det finns ett stort glapp mellan förståelsen av övergripande teorier som exempelvis sociokulturella teorier, och klassrumsdidaktik. Modellen är ett stöd för studenter när de ska planera och analysera undervisning, inte minst i förståelsen av undervisningsmetoder och olika tekniker kopplade till metoder. Det handlar inte om att skapa en förenklad förståelse utan snarare en fördjupad. Vi menar att det är avgörande för det kritiska förhållningssättet att studenter får möta olika undervisningsmetoder under utbildningen.
Du har varit verksam som universitetsadjunkt sedan 2011 men är nu även doktorand. Vad undersöker du inom ramen för din pågående avhandlingsstudie?
– Jag undersöker människors förhållande till skog, natur och växter för att dra lärdom av deras naturupplevelser i en skolkontext. Studien ingår i projektet Beyond ´Plant Blindness´: Seeing the importance of plants for a sustainable world som Dawn Sanders är projektledare för, och tillika min handledare. Både det större projektet och mitt avhandlingsarbete har ett multimodalt perspektiv på undervisning.
Mer information: Margaretha Häggström, epost margareta.haggstrom@gu.se, tel 031-786 2470