Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Ny bok går på djupet vad gäller demokrati i förskolan

Publicerad

Ett ögonblick Rauni Karlsson, lektor vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet och aktuell med boken Demokrati i förskolan-fokus på barns samspel.

Vilket behov svarar din nya bok mot?
– I den reviderade läroplanen för förskolan finns nu ett nytt avsnitt som tar upp att kvalitet i förskolans verksamhet kontinuerligt och systematiskt ska dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Boken riktar sig till studenter på förskollärarprogrammet men även till yrkesverksamma. Den är ett bidrag till att förstå vad demokrati i förskolan kan innebära och hur det systematiska kvalitetsarbetet kan utvecklas med stöd av observationer som arbetsredskap. I läroplanen anges nu även att förskollärare ska ansvara för att barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll.

Hur kan man bäst arbeta med demokratiska värden i förskolan?
– Genom att se barn som experter på sin egen barndomssituation och genom att sträva efter att förstå det sätt som barnen ger uttryck för sin syn på sig själva, på varandra, på vuxna och på samhället. Vi brukar tala om att det är viktigt att reflektera över sin pedagogiska grundsyn och då framförallt vad gäller barnsyn och kunskapssyn. Men jag menar att vi även behöver reflektera över vår demokratisyn. Förskolan vilar på demokratins grund, det är den första meningen vi läser i läroplanen. Demokrati innebär en aktiv process där människors handlingar möts i enighet och oenighet och demokrati handlar om att på olika sätt tillsammans ta ansvar för en gemenskap av olikheter. Demokrati i nivå med förskolans verksamhet innebär att reflektera över hur barnens agerande, och vad i deras värdegemenskap som kan bidra till en hållbar samhällsutveckling.

I boken understryks att det är en professionell utmaning för alla förskollärare att verkligen ta fasta på det barnen anser vara värdefullt och att sedan reflektera över hur man kan använda detta utvecklande för verksamheten. Varför är det svårt?
– Det är en konst även för yrkesverksamma att kunna se bortom sina egna för-givet-taganden om barn och om kunskap. Boken är ett bidrag till arbetslagsdiskussioner om demokrati i förskolan och hur barn kan utöva reellt inflytande. Med boken vill jag ge studenter på förskollärarprogrammet en grund att stå på för fortsatta arbetslagsdiskussioner om hur barns meningsskapande processer kan medverka till att utveckla teman och innehållsområden, att utmana värderingar och normer, ett utvidgat gemensamt meningsskapande, hur jämställdhet kan konkretiseras i förskola och hur ansvar, omsorg och respekt kan konkretiseras i förskolan.

I din avhandling för fem år sedan konstaterade du bland annat att stereotypa skillnader mellan könen har en stark förankring i förskolans verksamhet, trots att förskolans läroplan anger att jämställdhet mellan könen är värden som förskolan ska hålla levande? Finns något att hämta i din bok för den som vill hitta verktyg för att bryta det stereotypa mönstret?
– Det finns olika slags maktordningar i förskolan och en av dessa är den hierarkiska ordningen mellan barn och vuxen. Detta i sig bidrar ju inte till könsstereotypier, däremot kan förskollärarens oreflekterade position medverka till att olika slags gruppkonstellationer, som grupper av flickor och pojkar skapas, där normer och värden växer fram både explicit och implicit. Inom dessa gruppkonstellationer kan värden som bidrar till jämställdhet men även ojämställdhet hållas vid liv. För att vuxna ska kunna arrangera den pedagogiska verksamheten på ett sätt som möter barnen där de är behöver de få syn på vad som sker i barnens samspel. Sista delen i boken handlar om observation som ett arbetsredskap i förskolan.

För mer information: Rauni Karlsson, rauni.karlsson@ped.gu.se, 031-786 2189