Nu undersöker forskare riskkommunikationen till äldre i coronatider

Vid risker och kriser finns ett behov av att identifiera vilka grupper i befolkningen som är mest utsatta. Liksom i den pågående coronapandemin är det ofta äldre personer.

Informationsparadox

– Det är förstås mycket viktigt att man når ut till de som är mest utsatta och om det är nödvändigt att insatser riktas speciellt till dem. Men det finns en informationsparadox och en fara med att man använder sig av och förstärker stereotypa föreställningar i riskkommunikationen. Det kan till exempel leda till att äldre känner sig ännu äldre och mer hjälplösa än vad de i själva verket är.

Det konstaterar Gabriella Sandstig, forskare vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG). Hon följer och analyserar risk- och kriskommunikationen under corona-pandemin med särskilt fokus på den identifierade riskgruppen 70+ eller årsrika som de kallas på AgeCap – centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet.

Ålderism i nyhetsrapporteringen

AgeCap står bakom Gabriella Sandstigs pågående forskningsprojekt om hur riskkommunikation och stereotypa bilder av äldre som särskilt utsatta och sårbara i nyhetsmedierna påverkar deras föreställningar och förmågor att hantera kriser.

Vid tidigare kriser, som Stockholmsattentatet 2017, skogsbranden i Västmanland 2014, stormen Simone 2013 och giftig brandrök över Halmstad 2012, har traditionella medier haft en central roll i informationsspridningen till allmänheten och särskilt till de äldre.

– Problemet är att årsrika ofta diskrimineras eller utsätts för så kallad ålderism i medierna. Det vanligaste är att de inte förekommer i nyhetsmedierna, men när det sker så skildras de inte sällan på ett stereotypt sätt, till exempel som svaga och utsatta eller snälla, men inkompetenta, berättar Gabriella Sandstig. Nu i coronakrisen kan det handla om att de inte gör tillräckligt för social distansering för att undvika att smittas själva eller att smitta andra.

Nationell SOM-undersökning av Sverige i kris

Ett effektivt budskap om krishantering måste upplevas som användbart, vara inriktat på vad som ska göras för att avvärja en kris och stärka oss i tron på att vi klarar av att hantera krisen. För att undersöka hur det fungerar under coronapandemin, ska Gabriella Sandstig tillsammans med forskare vid AgeCap och i KRISAMS samla in och analysera svar om riskkommunikation i medierna åldersstereotyper och kriskapabilitet. Den nationella, extrainsatta SOM-undersökningen i ett Sverige i kris genomförs i samverkan med flera forskningsprojekt, främst vid Göteborgs universitet.

Gabriella Sandstig ska särskilt studera hur äldres tilltro till den egna förmågan att hantera en kris påverkats samt vilka handlingar de vidtagit för att skydda sig själva, andra och samhället från att drabbas av covid-19.

­– Vi behöver lära oss mer om, och i så fall hur och när, man kan behöva kommunicera på olika sätt med olika grupper, inte minst för att stärka årsrikas föreställningar och förmågor att hantera kriser, förklarar hon.

Testar riskkommunikation i tre olika varianter

Begrepp som ”sårbar” och ”äldre” kan vara problematiska. Dels då det kan förstärka fördomar, dels därför att det kan leda till att man undervärderar kapaciteten hos dem som definieras som sårbara och gör att man kan missa andra tidigare oidentifierade riskgrupper.

Många äldre har i kraft av den erfarenhet och kunskap som de fått genom livet bättre beredskap än yngre att hantera kriser – men vad händer om de förminskas i informationen från medier och myndigheter? Kan det rentav ha en negativ effekt istället för en stärkande?

– Det vet vi ännu inte, utan det är ett antagande som vi behöver testa. Vad vi däremot vet om åldrandets betydelse är att positiva budskap som betonar välmående och emotionella värden i högre grad motiverar till handling, än om de är negativt formulerade.

I det pågående forskningsprojektet testar och jämför Gabriella Sandstig bland annat effekten av samma nyhet som utformas på tre olika sätt i ett experiment där SOM-institutets Medborgarpanel (LORE) används. Dels där äldre beskrivs som sårbara och särskilt utsatta, dels som välmående och kompetenta. Resultaten ska jämföras med en tredje grupp äldre som tar del av ett neutralt budskap.

Carin Mannheimers pris

Gabriella Sandstig fick 2018 års pris från forskningsfonden Carin Mannheimers Minne för sin forskning om riskkommunikation till 65-åringar och äldre.

Läs mer om priset här: https://jmg.gu.se/aktuellt/Nyheter/Nyheter+detalj//jmg-forskaren-gabriella-sandstig-far-carin-mannheimers-pris.cid1593463

AgeCap och KRISAMS

Forskningsprojektets datainsamling via SOM-institutets Medborgarpanel (LORE) bekostas av AgeCap. Undersökningen i den extrainsatta nationella SOM-undersökningen bekostas dels av AgeCap, dels av forskningsprojektet Kriskommunikation och samhällsförtroende i det multipublika samhället (KRISAMS) vid JMG.

Läs mer om:

• forskningsprojektet Kriskommunikation och samhällsförtroende i det multipublika samhället (KRISAMS) vid JMG: https://jmg.gu.se/aktuellt/corona
• AgeCap – centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet: https://agecap.gu.se/

Kontaktperson

Kontakta Gabriella Sandstig, forskare vid JMG, för mer information om projektet och den pågående undersökningen, telefon: 031-786 4794, e-post: gabriella.sandstig@jmg.gu.se

Läs mer om Gabriella Sandstig och hennes forskning här: https://jmg.gu.se/om-institutionen/personal?userId=xsanga#tabContentAnchor1

Mer information

• Fler nyheter av och om JMG:s forskare och corona: https://jmg.gu.se/aktuellt/corona
• SOM-institutets extrainsatta nationella undersökning av Sverige i kris: https://som.gu.se/aktuellt/Nyheter/Nyheter_detalj//som-undersokning-mater-sverige-i-kris.cid1683281