Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Naturvetenskapliga läroböcker ställer höga språkliga krav på eleverna

Publicerad

Det förhållandevis speciella språket i naturvetenskapliga läroböcker kan vara en bidragande faktor till att elever har svårt att lära sig naturvetenskapliga ämnen. Det visar en avhandling i språkvetenskaplig databehandling.

Svenska elevers sjunkande resultat i de återkommande internationella Pisaundersökningarna har gjort att skolfrågan under de senare åren har placerats högt upp på den politiska dagordningen. Samtidigt har intresset för det språk som används i skolundervisningen, ämnesspråk, ökat i både den allmänna och den akademiska debatten.

Judy Ribeck– Att behärska de olika ämnesspråken är avgörande för elevers skolframgång, eftersom de både vid inhämtning och vid redovisning av ämneskunskaper måste använda språket. Detta är extra viktigt inom naturvetenskapliga ämnen, säger Judy Ribeck, avhandlingens författare.

Skiljer sig från vardagligt språk

En av hennes slutsatser är nämligen att språket i naturvetenskapliga ämnen i många avseenden skiljer sig från både vardagligt språk och det språk som används i andra skolämnen. Det är något som hon tror kan vara en del av förklaringen till att elever har svårare att tillgodogöra sig naturvetenskapliga ämneskunskaper.

– För att kunna lära elever behärska de språkliga verktyg som är nödvändiga, krävs en ökad förståelse för hur olika ämnesspråk är konstruerade – på högstadiet, på gymnasiet och på eftergymnasiala utbildningar.

Judy Ribecks undersökning visar att de naturvetenskapliga ämnesspråken redan på högstadiet innehåller en mer utvecklad repertoar av uttrycksmedel än vanliga, berättande texter, som eleverna möter i vardagen. De typiska naturvetenskapliga orden är också mycket mer sällsynta i vardagsspråket än typiska samhällsvetenskapliga ord. I jämförelse med texter som förekommer på universitet och högskolor är läroböckernas språkliga utformning dock enkel. Och i jämförelse med svenska läroböcker från 1970-talet är dagens böcker språkligt enklare till sin utformning.

Stora textmängder

Analyserna genomförs med språkteknologiska hjälpmedel, vilket gör att viktiga språkliga egenskaper kan undersökas i stora textmängder. Judy Ribeck vill visa att det finns en stor potential i att ta hjälp av språkteknologiska verktyg vid sammanställning av information om olika texttyper.

– I min undersökning ingår hela 63 läroböcker för högstadiet och gymnasiet. Så stora textmaterial går inte att analysera med manuella metoder. Men språkteknologin behöver också input från andra områden. Till exempel behövs fler olika typer av texter finnas tillgängligt digitalt för att utveckla verktygen så de kan bli ännu bättre, säger Judy Ribeck.

I slutet av avhandlingen ställer hon några öppna frågor om hur resultaten kan tolkas.

– Skolresultaten går ner och läroböckerna är språkligt enklare. Kan det vara så att språket i moderna läroböcker inte är tillräckligt komplext för att eleverna ska kunna tillägna sig naturvetenskapliga ämneskunskaper i skolan? Och är möjligen gymnasieböckerna för enkla för att förebereda eleverna för högskolestudier?

Avhandlingen Steg för steg. Naturvetenskapligt ämnesspråk som räknas försvarades 4 december 2015.

Länk till avhandling: http://hdl.handle.net/2077/40506