Hoppa till huvudinnehåll
Bild
none
Foto: EmiliaC/Mostphotos
Länkstig

Motstridiga drivkrafter försvårar skolutveckling

Publicerad

En framgångsrik skolutveckling bör utgå från den egna skolans specifika problem och organiseras med olika typer av arbetslag som bas. Men i praktiken försvåras processen ofta av bilden av den självständiga läraren och marknadsstyrningen av skolan. Det är några resultat från ett treårigt aktionsforskningsprojekt mellan Göteborgs universitet och Lerums kommun.

Aktionsforskningsprojektet pågick mellan 2014 och 2017 och omfattade samtliga förskolor och skolor i Lerums kommun. Forskare vid Göteborgs universitet genomförde dels kartläggningar av nuläget i 28 skolenheter, vilket inkluderade intervjuer med 40 skolledare och närmare 500 lärare. Dels genomfördes aktionsforskning där forskare och rektorer samverkade för att få igång skolornas utvecklingsarbete.

– Vi arbetade samtidigt med konkret utvecklingsarbete och forskning. Om vi ska förstå hur skolor kan förbättras behöver vi vara med inne i skolan och arbeta tillsammans med skolledare och lärare. Vi har som forskare fått fram bättre resultat i och med samverkan, säger Ulf Blossing, professor i pedagogik.

Motstridiga drivkrafter

Det var Ulf Blossing och Mette Liljenberg, universitetslektor i pedagogik, som ledde projektet. Det har nu resulterat i åtta vetenskapliga artiklar, rapporter och bokkapitel. I artikeln ”Drivers of improvement at local level – tension and support from coexisting logics” (Liljenberg 2020) analyseras föreställningar och drivkrafter bakom skolutvecklingsarbete.

– Arbetslaget har under lång tid varit en utgångspunkt för hur förskolan och skolan har organiserats. Tanken har varit att arbetslaget ska vara en drivkraft i skolutveckling. Men samtidigt såg vi att föreställningen om den autonoma läraren som arbetar självständigt med sina elever i sitt eget klassrum fortfarande var stark på flera skolenheter. Det gjorde att det blev en krock om hur utvecklingsarbetet ska gå till och med vad eleverna behöver, säger Mette Liljenberg och fortsätter:

– För att eleverna ska kunna förstå vad som händer behöver det finnas en samsyn på skolan, men det är påtagligt hur eleverna fortfarande ställs inför olika förväntningar från olika lärare, säger Mette Liljenberg.

En annan motsättning i skolutvecklingsarbetet finns mellan det som lärare och rektorer anser är viktigt att jobba med och marknadsstyrningen av skolan där konkurrensen om elever och föräldrars påverkan har blivit tydliga drivkrafter bakom utvecklingsarbetet.

– I några skolor framkom konkurrens om eleverna och påtryckningar från föräldrar vilket riskerar att fokus flyttas från att utveckla det inre arbetet till hur man uppfattas av andra, säger Mette Liljenberg.

Rektorer blir uppslukade av sociala relationer

I en annan artikel ”School Leaders’ Relational and Management Work Orientation” (Ulf Blossing & Mette Liljenberg 2019) undersöks vad rektorer fokuserar på när det gäller skolorganisation och -utveckling. Tidigare forskning om skolledarskap visar att det är viktigt att rektorer bygger en tydlig organisation där lärarna vet vilka grupper de ingår och vad de förväntas bidra med i dem. Det är också viktigt att grupperna har en bra struktur med ledare som kan styra arbetet. Men det visade sig att rektorerna många gånger fokuserade på andra saker.

– Vi kunde se att rektorerna lätt blev uppslukade av behovet att jobba med de sociala relationerna på skolan. De försökte se till att lärarna mådde bra och fick utrymme att göra vad de själva ville. Det gjorde att organisationen hamnade i bakgrunden och även att rektorerna tappade fokus på skolans uppdrag. De glömde bort att det är elevernas kunskapsutveckling som ska vara grunden i arbetet, säger Ulf Blossing.

Ytterligare ett resultat är att symbolvärden som demokrati och sällan fanns på rektorernas agenda.

– Det överskuggades av relationer och organisation. Grundläggande demokratiska värden är en del av läroplanen och något skolan måste arbeta med, men det är också viktigt att de frågorna lyfts för att lärarna ska känna mening och sammanhang. Varför lär vi till exempel eleverna grammatik och algebra? Det är för att de ska bli medborgare i ett demokratiskt samhälle. Som läraren behöver man se det sammanhanget, säger Ulf Blossing.

Aktionsforskning ger resultat för alla parter

Under de tre år som projektet pågick var rektorerna indelade i grupper och bedrev aktionsforskning i samverkan med forskarna.

– Vårt intryck är att kommunen har ett välfungerande systematiskt kvalitetsarbete. I och med att projektet var väl förberett och pågick under lång tid blev det inte en enskild insats. Istället har de byggt upp kunskap och ett arbetssätt som gör att de äger sin process. Det gör att skolorna kan fokusera på sitt eget utvecklingsarbete istället för att hoppa på de senaste idéerna eller kolla på hur grannkommunen gör, säger Mette Liljenberg.

Från ett forskarperspektiv har projektet givit lärdomar om hur den här typen av praktiknära forskning kan fungera.

– En risk med samverkansforskning är att forskaren kommer in i verksamheten under en kort tid och sedan försvinner igen. Då är det svårt att få till en bra utveckling. Det krävs en långsiktighet, säger Ulf Blossing.

Det här projektet föregicks av en två år lång process där man diskuterade former för samverkan och även gjorde två ”provkartläggningar”. Projektet har också lett till visst fortsatt samarbete efter att det formellt avslutades.

En annan framgångsfaktor för aktionsforskning är att samarbetet upplevs som jämlikt, och att det finns ett givande och tagande.

– Det är klart att man som forskare måste ha en ram och en tanke på vad man vill, men det gäller samtidigt att vara lyhörd och öppen för ändringar, säger Ulf Blossing.

Aktionsforskning för att förbättra skolledares arbete med skolutveckling

Projektet pågick mellan 2014-2017. Men det föregicks av en 2-årig förberedelse och har övergått i fortsatt samarbete.

Publikationer:
Mette Liljenberg & Ulf Blossing (2020). Organizational building versus teachers’ personal and relational needs for school improvement. Improving Schools. Online print 20 November 2020.

Mette Liljenberg (2020). Stärkt förbättringskapacitet genom kunskap om den inre organisationen. I O. Johansson & L. Svedberg (red.). Att leda mot skolans mål – vägval och möjligheter. (s. 161–176). Tredje upplagan, reviderat kapitel. Malmö: Gleerups. 

Mette Liljenberg (2020). Drivers of improvement at local level – tension and support from coexisting logics. Scandinavian Journal of Educational Research. Online print 21 July 2020.

Ulf Blossing & Mette Liljenberg (2019). School Leaders’ Relational and Management Work Orientation. International Journal of Educational Management, 33(2), 276-286.

Daniel Nordholm & Mette Liljenberg (2018). Educational infrastructures and organisational memory: Observations from a Swedish perspective. Improving Schools, 21(3), 255-268.

Mette Liljenberg & Daniel Nordholm (2018). Organisational routines for school improvement: exploring the link between ostensive and performative aspects. International Journal of Leadership in Education, 21(6), 690-704.

Ulf Blossing & Mette Liljenberg (2018). Partssamarbete med aktionsforskning för att förbättra skolledares ledarhandlingar. RIPS: Rapporter från Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, nr 15. Göteborg: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, ­Göteborgs universitet.

Ulf Blossing, Ann Blom & Karin Persson (2016). Att skapa en samverkansprocess - en forskare och två verksamhetschefer i partnerskap. I K. Rönnerman, A. Olin, E. Moksnes Furu, & A.-C. Wennergren (red.), Fångad av praktiken: skolutveckling genom partnerskap (Vol. 11, s. 199-216). Göteborg: Rapporter från Institutionen för pedagogik och specialpedagogik.