Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Mixade arbetsplatser bäst för ökad integration

Publicerad

En arbetsmarknad som präglas av mångfald betyder mer för att motverka fördomar och främlingsfientlighet än uppblandade bostadsområden - det visar ny forskning. Genom att undersöka sambandet mellan arbetsplatsmångfald och vänskapsband mellan infödda och invandrare i 21 europeiska länder har statsvetare upptäckt att heterogena arbetsplatser är de viktigaste arenorna för integrationen.

Forskning visar att vänskapsband mellan infödda och invandrare är viktiga för att minska fördomar och främlingsfientlighet. Men var skaffar sig den infödda befolkningen vänskapsband med invandrare? I en ny artikel tar statsvetarna Andrej Kokkonen, Peter Esaiasson och Mikael Gilljam sig an frågan genom att undersöka sambandet mellan arbetsplatsmångfald och vänskapsband mellan infödda och invandrare.

– Vi ser i vår studie att de infödda personer som arbetar tillsammans med invandrare i mycket högre utsträckning har vänner som är invandrare än de infödda personer som arbetar på etniskt homogena arbetsplatser, säger Andrej Kokkonen och fortsätter:

– Sambandet mellan arbetsplatsmångfald och sannolikheten att man har invandrade vänner är dessutom mycket starkare än sambandet mellan mångfalden i det bostadsområde man bor i och sannolikheten att man har invandrade vänner. Vår studie pekar mot att den infödda befolkningen knyter fler vänskapsband med invandrare på sina arbetsplatser än där man bor, säger Andrej Kokkonen och konstaterar att man alltså i första hand bör satsa på ökad integration på arbetsmarknaden om man vill minska den infödda befolkningens fördomar mot invandrare.

Ett annat intressant fynd i studien är att arbetsplatsmångfald spelar en större roll i fattiga länder samt för lågutbildade och ekonomiskt utsatta gruppers vänskapsband med invandrare.

– Lågutbildade och ekonomiskt utsatta människor är i vanliga fall mer fördomsfulla än högutbildade och höginkomsttagare, vilket gör våra fynd extra intressant. Utanför arbetsplatsen kan en fördomsfull person relativt enkelt undvika att ha kontakt med invandrare, men på arbetsplatsen tvingas även fördomsfulla personer att ha kontakt med sina kollegor oavsett om de vill det eller inte. De kontakter som tas under sådana omständigheter verkar också ofta resultera i vänskapsband. Det kan förklara varför arbetsplatsmångfald är starkare kopplat till fördomsfulla gruppers vänskapsband med invandrare, säger statsvetaren Andrej Kokkonen och avslutar:

– Toleranta personer tar kontakt med invandrare även utanför sin arbetsplats, varför arbetsplatsen inte blir en lika viktig kontaktarena.

Mer information

Artikel har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Ethnic and Migration Studies och kan läsas i sin helhet via länken nedan:

Andrej Kokkonen, Peter Esaiasson och Mikael Gilljam (2014) Diverse Workplaces and Interethnic Friendship Formation - A Multilevel Comparison Across 21 OECD countries.

 



 

Mer information

Artikel har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Ethnic and Migration Studies och kan läsas i sin helhet via länken nedan:

Andrej Kokkonen, Peter Esaiasson och Mikael Gilljam (2014) Diverse Workplaces and Interethnic Friendship Formation - A Multilevel Comparison Across 21 OECD countries.