Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Två personer som skålar med varandra på en bar.
Foto: Michael Discenza, Unsplash
Länkstig

Medel till forskning om hur sociala normer påverkar polisens bedömningar av alkoholpåverkade vittnen och brottsoffer

Publicerad

​​​​​​​I ett nytt projekt ska Angelica Hagsand, forskare i psykologi, tillsammans med kollegan Magnus Bergquist kombinera forskningsområdena rättspsykologi, alkoholforskning, socialpsykologi och normforskning för att undersöka hur informella sociala normer inom Polismyndigheten påverkar bedömningar av alkoholpåverkade vittnen och brottsoffer.

Forskning om hur alkohol påverkar vittnen och vittnesmål är ett relativt nytt område och rättspraktiker saknar därför ofta vetenskaplig baserad kunskap om hur bäst bedöma och förhöra alkoholpåverkade vittnen och brottsoffer. Det medför en risk att polisen istället utgår från informella sociala normer gällande när, hur, och om en alkoholpåverkad person bör förhöras och om personen verkar trovärdig eller inte. Om personen inte bedöms som trovärdig, eller bedöms vara för påverkad för att kunna bidra till utredningen, kan det också leda till att anmälan inte tas upp eller att utredningen inte fortskrider och är därför något som kan påverka rättssäkerheten.

Det här forskningsprojektet syftar till att öka och fördjupa kunskapen om hur sociala normer styr polisers beteende. Fynden från forskningsprojektet kan även tänkas bidra till ett pågående samverkansprojekt med Polismyndigheten som syftar till att stödja Polismyndigheten i att ta fram vetenskapligt baserade riktlinjer för förhör med alkoholpåverkade personer.

Mer information:

Finansiering: Stipendiemedel från Adlerbertska Forskningsstiftelsen
Medel: 95 000 kr
Projekttid: 1 januari – 31 december 2021
Projektansvarig: Angelica Hagsand

Tidigare forskning

Angelica Hagsand har under tio års tid forskat om alkoholens påverkan på vittnens minne av brott, samt på trovärdigheten av vittnesmål. Experimentella studier har visat, till både allmänheten och polisers/rättspraktikers förvåning, att alkohol inte alltid försämrar minnet. Vid låga till medelhöga nivåer av alkoholpåverkan (under ca 1.0 i promille) minns vittnen ungefär lika bra som nyktra vittnen. Vid högre promillehalter verkar dock alkohol ha en negativ effekt på både antalet ihågkomna detaljer av en händelse, liksom på hur korrekt minnet är.

Angelica Hagsand har även gjort polisstudier för att se hur ingripande poliser, utredande poliser och detektiver uppfattar och hanterar alkoholpåverkade personer under förhör, samt deras attityder till berusade vittnen och brottsoffer. Överlag visar dessa studier att poliser bedömer trovärdigheten hos alkoholpåverkade vittnen och brottsoffer som lägre jämfört med nyktra. Studierna visar också att polisen saknar utbildning och träning i förhörsmetodik när det gäller hur man bör hantera alkoholpåverkade personer, vilket kan förklaras med att forskningsfältet om hur alkohol påverkar vittnens minne är relativt nytt.