Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Med fokus på fysisk aktivitet och hälsa

Publicerad

Tre frågor till Anders Raustorp, ny professor i hälsopromotion med inriktning mot fysisk aktivitet vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap.

Du är en av dem som infört stegräknare i undersökning av och forskning om fysisk aktivitet. Vilka är egentligen fördelarna med att använda den metoden?
– Att mäta fysisk aktivitet objektivt har vi gjort i cirka 20 år. Det blev aktuellt då vi i mitten av nittiotalet fick nya rekommendationer för fysisk aktivitet, dels för att förebygga en lång rad sjukdomstillstånd men också som ett led i behandling. Dessa rekommendationer gäller i stort sett fortfarande. Fördelen med att mäta i steg är dels att det är enkelt att förstå och att det betonar vardagsaktiviteten. Med så kallad evidensbaserad stegräkning, som idag är en etablerad metod inom fysioterapi och hälsopromotion, kan en fysiskt inaktiv person förhållandevis enkelt fördubbla sin fysiska aktivitet.

I flera vetenskapliga studier har du under senare år kunnat konstatera en sjunkande fysik aktivitet bland unga. En studie konstaterade bland annat en 30-procentig minskning av fysisk aktivitet bland 14-åriga pojkar under en dryg 15-årsperiod. Hur oroliga bör vi vara? Och varför bör den utvecklingen brytas?
– Jag menar att vi bör följa detta noggrant. Studien som refereras till är välgjord och unik i sitt tidsspann. Att en dryg fjärdedel av den fysiska aktiviteten försvunnit på knappt två decennier för högstadieelever är oroväckande, både för elevernas hälsa för stunden men också långsiktigt. Många har pläderat för ett nationellt samlat grepp som innefattar skolbarns fysiska och psykiska hälsa. En positiv åtgärd i närtid är att skolämnet idrott och hälsa utökas till tre timmar i veckan på högstadiet med början ht 2019. Det förutsätter givetvis att utökningen används för fysisk aktivitet.

Vilka är de huvudsakliga orsakerna till minskad fysisk aktivitet bland Sveriges unga?
– Minskningen ser vi hos mellanstadieelever och högstadieelever. Lågstadieeleverna är mer aktiva 2017 jämfört med 2000. Då vi på högstadieeleverna inte sett någon skillnad från 2000 till 2008 så funderar vi på vad som hänt i elevernas vardag sedan dess. Den ökande tid som spenderas på nätet, på spel och sociala medier, via smartphones och dess betydelse för elevernas fysiska aktivitet är högintressant att följa.

Mer information:
Anders Raustorp, telefon: 0708-118706 e-post: anders.raustorp@gu.se