Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Ljudsymbolism och avvikande uttal intresserar Åsa Abelin

Publicerad

Åsa Abelin är professor i lingvistik. Hennes forskning handlar främst om icke-arbiträritet i språket, till exempel om ljudhärmande och ljudsymboliska ord som plaska eller flaxa, eller om känslointonation i interjektioner som oj! och aj!. Dessutom forskar hon om utländsk brytning och hur man uppfattar avvikande uttal.

Åsa Abelin. Foto: Monica Havström.

Vad handlar din forskning om?
− Min forskning handlar främst om icke-arbiträritet i språket, till exempel om ljudhärmande och ljudsymboliska ord som plaska eller flaxa, eller om känslointonation i interjektioner som oj! och aj!. Dessutom forskar jag om utländsk brytning och hur man uppfattar avvikande uttal.

Hur går det till rent praktiskt?
− Jag gör ofta experiment i vårt kognitionslabb, men jag studerar också olika skrift- och talspråkskorpusar, det vill säga insamlade språkliga material.

Vad forskar du om just nu?
− Just nu undersöker jag hur feluttal av tonaccent, det vill säga sådant som skillnad i intonation i orden tomte-n och tomt-en, och betoningsplacering påverkar igenkänning av ord.

Vilken nytta har samhället av sådan forskning?
− Ett exempel på samhällsnytta är en studie om ljudsymbolism i varumärkesnamn. Hur kan företagen påverka vår konsumtion genom att använda rätt namn till en viss produkt? Ett annat exempel är undersökningen om feluttal av tonaccent och betoningsplacering. Den studien är relevant för hur SFI-lärare kan prioritera i uttalsundervisningen när det finns ett begränsat antal undervisningstimmar.

Vad blir det mest spännande med din forskning i framtiden?
− Det blir nog att se hur nya metoder kan användas inom lingvistiken för att se hur språket processas i hjärnan i samtal. Det kan handla om hur inlärning och förståelse av språk underlättas av icke-arbiträritet eller hur förståelse går långsammare vid olika typer av feluttal.

Du var ledamot i Sveriges Radios Alltinget under många år, ett frågeprogram för allmänheten. Varför är det så viktigt med sådan samverkan?
− Det är viktigt för allmänheten, som också är du och jag, att få lättsmält men korrekt information om vad som sker inom forskningsområden där vi inte är experter. Och det är viktigt för ledamöterna i program som Alltinget att få veta vad folk som inte kommer till universitetet undrar över. Det kan i bästa fall ge uppslag till vidare forskning. Dessutom var Alltinget inte bara ett program med frågor och svar, utan ett program där vi förde en dialog med dem som ringde in.

Till sist, vilka blir dina viktigaste uppgifter som professor?
− Mina viktigaste uppgifter blir, förutom att fortsätta att forska och publicera, att sprida forskningsresultat till studenter och allmänheten. Jag är särskilt intresserad av att studenterna lär sig sunda vetenskapliga metoder. Utan bra metoder kan vi egentligen inte veta någonting.

Kontakt:
Åsa Abelin, tel: 031-786 52 33, e-post: asa.abelin@ling.gu.se

Foto: Monica Havström.